Vetenskapsåret 2026 – del 4: Bebisars arvsmassa och hjälp mot gonorré och Huntingtons

År 2024 registrerades 4 365 fall av gonorré i Sverige, vilket är mer än tre gånger fler än för tio år sedan. Ett stort problem är att allt fler drabbas av bakterier som är resistenta mot olika slags antibiotika. Men nu är två nya läkemedel på gång: Zoliflodacin och Gepotidacin. Båda befinner sig i en godkännandeprocess som kan bli klar under nästa år. Senast ett nytt preparat mot gonorré kom ut på marknaden var på 1990-talet.

I Storbritannien ska 100 000 nyfödda få hela sin arvsmassa kartlagd. Projektet, världens största i sitt slag, går ut på att hitta genvarianter kopplade till hundratals sjukdomar som är sällsynta men möjliga att behandla om de upptäcks tidigt.

Redan på 1960-talet började nyfödda i Sverige och flera andra länder att screenas för den ärftliga sjukdomen fenylketonuri, PKU. Det svenska PKU-programmet har sedan dess vidgats till sammanlagt 26 ärftliga sjukdomar.

Med hjälp av modern dna-teknik är det möjligt att få fram betydligt mer information om potentiella sjukdomsgener. Samtidigt uppstår en rad etiska frågor om hur informationen ska hanteras. Det brittiska projektet räknar med att avsluta insamlingen av data den sista december 2026.

För första gången finns en behandling som kan bromsa symtomen vid Huntingtons sjukdom, enligt det nederländska läkemedelsbolaget Uniqure. Företaget planerar att lämna in en ansökan om att få behandlingen godkänd i USA under det första kvartalet 2026. Det handlar om ett slags genterapi där patienten får sprutor direkt in i hjärnan. Sprutorna gör att sjukdomen förvärras 75 procent långsammare än hos patienter utan behandling, enligt företaget.

Ungefär 1 000 personer i Sverige har Huntingtons sjukdom, som är ärftlig och bryter ner nervsystemet.