”Allt tyder på att naturen håller på att flippa ur”

Forskaren Alexandre Antonelli efterlyser handlingskraft på FN:s toppmöte om biologisk mångfald – och det är bråttom.

Publicerad

”Biologisk mångfald ses som något lite småtrevligt, inte som den kamp på liv och död som det faktiskt är”, säger Alexandre Antonelli.
Bild: Erik Thor

Över hundra länder har skrivit under en deklaration för biologisk mångfald under FN:s toppmöte i kinesiska Kunming. Det omnämns som ett ”Parisavtal” för biologisk mångfald, men detaljerna ska dock diskuteras först nästa år och deklarationen är inte juridiskt bindande. F&F ställer 5 frågor till Alexandre Antonelli, forskningschef vid brittiska Kew Gardens och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet.

1. | Inför FN-toppmötet hoppades många länder på en överenskommelse för att rädda den biologiska mångfalden. Vad hoppades du på?

– Det är förstås jätteviktigt att det här mötet pågår just nu, men det är ännu viktigare att det finns konkreta handlingsplaner. Vi hade tydliga mål, Aichimålen, som sattes upp mellan 2010 och 2020 för att bevara den biologiska mångfalden. Inget av de målen uppfylldes till fullo. Länderna måste hållas ansvariga den här gången så att det inte bara blir tomma ord.

2. | Du har beskrivit förlusten av biologisk mångfald som det troligtvis största hotet mot oss och vår planet. På vilket sätt?

– Vi förlorar allt fler arter i ett allt snabbare tempo. 40 procent av alla växtarter uppskattas vara hotade. Vi vet att mat, mediciner och fibrer i byggnadsmaterial och kläder till stor del kommer från växtvärlden. Ett varmare och mer opålitligt klimat innebär nya utmaningar och många av de grödor vi odlar i dag kommer inte att lämpa sig i framtiden. Det räcker inte att fokusera bevarandearbetet på enstaka arter, vi behöver också en bred genetisk variation eftersom det ger motståndskraft mot förändringar i naturen. Det här är en global angelägenhet. Madagaskar, Etiopien och El Salvador är bara några av de länder som har utarmats så mycket att det nästan inte finns några naturresurser kvar.

3. | Hur insatta är vi svenskar i allmänhet i den här problematiken?

– Insikten är urusel. Biologisk mångfald ses som något lite småtrevligt, inte som den kamp på liv och död som det faktiskt är. Mängden insekter har minskat kraftigt i Sverige. Ål och andra fiskarter har också drabbats hårt. I kustsamhällen finns knappt fisk att köpa längre, för allt fiskas längre och längre bort. Stora skogar dör på grund av granbarkborren och vi har problem med bränder och översvämningar. Allt tyder på att naturen fullständigt håller på att flippa ur.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

4. | Kan hotade arter fortfarande räddas eller är det för sent?

– Det är klart att det går om vi vill! De senaste två åren har vi drabbats av en kris som fått människor att sluta flyga, fabriker att pausa och hela samhällen att stängas ner. Det fanns hundratals miljarder att spendera på vaccinationsprogram och vi skickar folk till rymden allt oftare. Det finns pengar, men de måste satsas rätt och det måste göras nu.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

5. | Vad tycker du att vi ska göra?

– Egentligen handlar det bara om två saker. Vi ska bevara det vi har och försöka reparera det vi förlorat. Vi behöver stoppa all avverkning av regnskog och andra naturliga ekosystem. Att återskapa miljöer kommer att bli dyrt, men om vi väntar tio år kommer det att kosta mer än dubbelt så mycket och ge sämre resultat. De kommande tio åren och de mål som sätts nu är helt avgörande. Om vi inte får till det nu börjar det bli för sent för det mesta. All data pekar på det.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor