Blodprov kan avslöja risk för spridd bröstcancer

Årligen drabbas omkring 7 500 kvinnor av bröstcancer i Sverige och oftast är prognosen god – tioårsöverlevnaden är 87 procent. Men hos vissa har cancern spridit sig, metastaserat, och för en del patienter har detta skett redan när diagnosen ställs. Då kommer personen, trots behandling, ha en sämre prognos.

I dag används ett protein i blodet kallat CA 15-3 för att påvisa om bröstcancern är spridd. Haken är att dess träffsäkerhet är begränsad, enligt Malin Jansson, överläkare och forskare på institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet.

– Förhöjd halt av CA 15-3 i blodet kan kopplas till spridd bröstcancer, men halten kan även vara förhöjd på grund av andra cancerformer och även av icke-maligna orsaker. Vissa patienter med spridd bröstcancer kan också ha låga nivåer av CA 15-3, så svaret är inte så tydligt, säger hon.

Kollagen är ett fiberprotein som finns i en rad olika varianter i kroppen. Det fjärde av dem, kollagen IV, finns normalt bara runt mjölkgångarna i bröstet, men vid bröstcancer ses det även i bröstets stödjevävnad, bindväven. Frågan var om kollagen IV kan ge en fingervisning om sjukdomens allvarlighetsgrad och prognos.

Forskarna analyserade blodprover från 44 belgiska kvinnor med bröstcancer som spritt sig till lever och/eller skelettet, från 48 svenska kvinnor med bröstcancer som ej spritt sig, samt från 9 friska kvinnor. Hos kvinnor med spridd bröstcancer sågs högre halter av kollagen IV i blodet, jämfört med hur det såg ut hos friska kvinnor och hos kvinnor med cancer som ej spritt sig. När de jämförde kollagen IV med den i dag använda markören CA 15-3 gav kollagen IV tydligare svar. Resultaten publicerades i Clinical Experimental Metastasis förra året.

– Att halten kollagen IV i blodet går att koppla till spridd cancer, oavsett var metastaserna finns, kan öppna för nya möjligheter att diagnosticera spridd bröstcancer, säger Malin Jansson.

Gruppen undersökte också hur mängden kollagen IV i stödjevävnaden runt tumören kunde kopplas till hur det gick för kvinnor med små brösttumörer, som var mindre än 1,5 centimeter vid avlägsnandet. Här användes data från drygt 700 svenska kvinnor som insjuknat mellan 1986 och 2004 och där det fanns information om halten kollagen IV i den bortopererade vävnaden. Kvinnorna följdes i median knappt 12 år. Ju mer kollagen IV tumörens stödjevävnad innehöll, desto större var risken för dålig prognos. Forskarna beskrev detta i Frontiers in Molecular Biosciences 2022.

Tidigare data från både gruppen och andra forskare tyder också på att kollagen IV i sig driver sjukdomsutvecklingen, och alltså inte bara är en markör för allvarlig sjukdom.

– Men kollagen IV behövs på andra håll i kroppen så det är inte en framkomlig behandlingsväg att försöka trycka ner proteinet, säger Malin Jansson.

I ett nästa steg vill gruppen undersöka hur det ser ut vid tidig bröstcancer.

– Frågan är om det redan då finns tecken på ökad mängd kollagen IV i bindväven. Här ska vi samla in vävnadsprover från en stor grupp kvinnor med förstadier av bröstcancer, men det arbetet har just börjat, så det kommer att ta tid, säger Malin Jansson.

Forskarnas förhoppning är att det i framtiden, om resultaten bekräftas, ska gå att använda kollagen IV i bindväven som en markör för att förutsäga vilka bröstcancerpatienter som har sämre prognos. Och att dessa patienter då kanske bör följas med tätare kontroller. 

– Det är för tidigt ännu, men man skulle även kunna tänka sig att följa halten kollagen IV i blod hos patienter som man vet har en hög risk för återfall för att fånga upp en eventuell spridning, säger Malin Jansson.