Mer än 100 000 svenskar har diagnosen Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens. Sjukdomen kännetecknas av att proteinerna beta-amyloid och tau ansamlas i hjärnan. 

Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, har tidigare visat att ett protein kallat ptau217 syns i ryggvätskan redan tio till femton år innan sjukdomen ger symtom. Nu har han och hans kollegor arbetat med ett annat tau-protein, kallat MTBR-tau243, som ger en bild av hur sjukdomen fortskrider och som dessutom går att mäta med ett enkelt blodprov.

– Det är första gången vi har en markör i blodet som tydligt avspeglar mängden tau i hjärnan och ger en bild av hur drabbad hjärnan är, säger Oskar Hansson.

Först visade forskargruppen att MTBR-tau243 fanns i ryggvätska, som flödar inuti hjärnan och ryggmärgen. Men eftersom prov på ryggvätska kräver specialistutbildad personal utvecklade man ett sätt att i stället fånga markören via blodet. Frågan var hur väl blodprovet kunde avspegla sjukdomen i hjärnan. För att undersöka det studerade forskarna 900 personer med Alzheimer sjukdom med symtom över hela skalan – från mild kognitiv påverkan till konstaterad demens. 

Mängden blodmarkör visade hur angripen hjärnan var: ju högre nivåer, desto allvarligare sjukdom. Hos de med mild kognitiv påverkan var halterna tydligt förhöjda och hos de med uttalad demens var nivån uppåt 200 gånger högre än hos symtomfria personer.

Patienter vars minnesproblem inte berodde på Alzheimers sjukdom hade däremot inga förhöjda halter av markören. Studien är gjord tillsammans med forskare vid Washington university school of medicine och publicerad tidskriften Nature Medicine.

I nästa steg vill forskarna utvärdera blodprovet i en bredare grupp patienter.

– Alla patienter i vår studie hade europeisk bakgrund, så vi behöver undersöka de med annan etnicitet. Det är också viktigt att studera om andra sjukdomar kan påverka markören – som kärlsjukdom eller annat slags demens, exempelvis sådan som beror på Parkinsons sjukdom, säger Oskar Hansson.

I dag får svenska patienter ofta vänta på minnesutredning och därför har Oskar Hanssons forskargrupp tagit fram ett digitalt kognitivt test.

– Patienten kan själv göra det på en padda eller en smartphone. Det tar bara 5–10 minuter, men ger ett objektivt mått på minnesproblemen. Vi har utvärderat testet på vårdcentraler i Skåne, men resultaten är ännu inte är publicerade, säger han.

Oskar Hansson ser den nya blodmarkören främst som ett kliniskt komplement.

– På några års sikt kan det bli en tvåstegsraket där läkaren först mäter ptau217 – är det provet positivt så mäts även den nya markören. Är MTBR-tau243 negativ beror patientens kognitiva problem på något annat, men är blodprovet positivt är det sannolikt Alzheimers sjukdom och man ser också hur allvarlig sjukdomen är, säger han.

Den med tidig sjukdom kan ha nytta av behandling med antikroppar som rensar bort beta-amyloid. I dag finns godkända läkemedel av den typen i bland annat USA, varav ett läkemedel kan komma att även godkännas i Europa.

När sjukdomen har gått längre står hoppet i stället till läkemedel som direkt bromsar bildandet och ansamlingen av tau.

– Sådana läkemedel finns inte i dag men är under utveckling. Längst fram ligger Biogens genterapiläkemedel som är i klinisk prövning i en fas-2 studie, säger Oskar Hansson.