”Bra att det pratas om skogen, men utgå från korrekta fakta”

Ska vi använda skogen främst som råvaruresurs, som kolsänka, för biologisk mångfald, för rekreation, för renskötsel, eller kanske för alla syften samtidigt? Hur ska vi i så fall bruka den?

I slutänden är det politiker, såväl i Sverige som inom EU, som sätter ramarna. Men när beslut fattas är det viktigt att de baseras på vetenskap och korrekta uppgifter.

SLU ansvarar för Sveriges officiella statistik om skogarnas tillstånd och förändring. Därmed har vi en särskild roll att ta fram uppgifter som alla aktörer kan utgå från i debatten. Uppgifterna ligger även till grund för Sveriges rapportering av växthusgasbalanser för LULUCF-sektorn (Land use, land-use change, and forestry) där skogarna står för de största flödena. Beräkningarna följer metodik som utarbetats av den internationella forskarpanelen IPCC, så att uppgifterna ska vara jämförbara mellan olika länder.

I några fall har SVT i programserien fört fram så pass grovt felaktiga uppgifter att SLU finner det angeläget att redovisa slutsatserna från andra forskningsstudier, och från de inventeringar som ligger till grund för den officiella statistiken.

I ett av programmen påstås att skogsbruket årligen släpper ut 80 miljoner ton koldioxid. Denna siffra avviker mycket kraftigt från den siffra för LULUCF-sektorn som beräknas enligt IPCC:s metodik. Den senare anger att trädbiomassa på skogsmark årligen tar upp ca 34 miljoner ton koldioxid, netto, från atmosfären. I den siffran ingår såväl tillväxt som avgång genom avverkning och naturlig avgång.

I ett annat program hänvisas till en studie som publicerats i tidskriften Nature, som anger att avverkningarna ökat mycket kraftigt i Sverige (och övriga Europa) sedan 2015. Med den enskilda artikeln som grund ifrågasätts Sveriges officiella statistik, som inte visar på några ökningar av avverkningarna. Redaktionen på SVT har uppenbarligen missat två efterföljande artiklar i Nature, där ledande fjärranalys­forskare visar att den första studien använt felaktig metodik och att resultaten därför inte är trovärdiga. Författarna av den ursprungliga studien har senare reviderat siffrorna och skrivit ned avverkningsökningen drastiskt.

Det är angeläget att skog och skogsbruk diskuteras. Men det är också angeläget att aktörerna utgår från fakta i diskussionerna, som annars blir mycket förvirrande. Sverige har en i sammanhanget unik kunskap om skogarnas tillstånd och förändringar. Genom att utnyttja den kunskapen kan vi få en saklig debatt.