Corona skapar kaos kring barnvaccinationer

Flera av ett barns viktigaste vaccinationer ska ges under det första levnadsåret, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Bland dessa ingår vaccin mot bland annat difteri, kikhosta, polio och mässling, varav det sistnämnda beräknats ha räddat livet på 23,2 miljoner barn sedan 2000.

Coronapandemin har fått dessa vaccinationer att halka efter i stora delar av världen. Det konstaterar WHO i ett antal rapporter om globala vaccinationstrender under första halvan av 2020.

Störningarna riskerar att spä på de redan ökande utbrotten av bland annat mässling, som bara under 2018 dödade 140 000 personer varav majoriteten var barn under fem år. Coronapandemin innebär helt enkelt att den globala vaccinationsutvecklingen, som redan innan pandemin kämpat mot stagnation under ett helt decennium, utsätts för ännu mer press.

Nedstängning utsatte 80 miljoner barn för smittorisk

I slutet av maj bedömde WHO att nedstängda samhällen till följd av covid-19 stört vaccineringen i 68 länder och utsatt 80 miljoner barn under ett års ålder för risken att smittas av bland annat mässling och polio. Under de första fyra månaderna 2020 minskade antalet barn som fullföljt tre doser av vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta för första gången på 28 år.

Förutom olika grad av utegångsförbud var de vanligaste anledningarna till en missad vaccination en överbelastad vårdapparat, brist på skyddsutrustning för vårdpersonal och en rädsla för att lämna hemmet med sitt barn och riskera att smittas av covid-19.

Ett annat problem är att många länder sköter vaccinationer via kampanjer med stora folksamlingar. Under coronapandemin har WHO själva rekommenderat att dessa skjuts upp, så länge inget utbrott av exempelvis mässling eller polio finns i området. I mitten av juli kom rapporter om att minst 30 stora kampanjer för mässlingsvaccin ställts in, eller riskerade att bli inställda.

Svenska modellen står stadigt

Än så länge finns inga tecken på att barnvaccinationsprogrammet i Sverige gett vika för pandemin. Det säger Tiia Lepp, utredare och epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– På nationell nivå syns ingen stor påverkan på vaccinationer inom barnhälsovården, baserat på preliminära data från vaccinationsregistret. Från vår löpande kontakt med barnavårdscentralerna har vi hört om enskilda fall där man ibland behövt försäkra föräldrar om att ett besök inte utgör några större risker. Men från fältet har vi inte fått några signaler som tyder på en lägre täckning.

En trolig förklaring till stabiliteten är logistiken i systemet, där barn kallas individuellt och vårdgivarna har bra kontakt med familjerna. Datan från vaccinationsregistren är dock grov och en djupare analys dröjer till hösten. Först då kommer man ha definitiva svar på om det exempelvis funnits lokala dippar runtom i landet. 

Vill lära av historien

Sedan år 2000 har vaccinationstäckningen tagit stryk av andra kriser som Ebolautbrott eller politisk instabilitet.Medan vissa länder ännu inte återhämtat sig år 2019, lyckades andra länder återerövra sin förlorade vaccinationstäckning inom bara ett år. Genom att studera dessa länder hoppas WHO och UNICEF vara bättre rustade för arbetet som väntar under och efter coronapandemin.

De betonar även vikten av att i största möjliga mån följa upp barn som missat en vaccinering, och att tänka utanför boxen för att göra vaccinprogram och nödvändiga kampanjer genomförbara under pandemin.

I slutet av juli lyckades exempelvis den etiopiska staten med hjälp av WHO och UNICEF genomföra en uppskjuten mässlingskampanj och vaccinera strax under 15 miljoner barn under tio dagar, med social distansering i välventilerade miljöer där vårdpersonalen hade skyddsmasker.