Därför är Venezuelas oljereserv så smutsig

I början av januari genomförde USA attacker i Venezuela och tillfångatog landets president Nicolás Maduro. USA:s president Donald Trump har också tillkännagivit att USA lagt beslag på mellan 30 och 50 miljoner fat venezuelansk olja.

I det sandiga Orinoco-bältet i Venezuela finns världens största bevisade oljereservoar, med cirka 300 miljarder fat olja. Ändå importerar landet olja från Iran. Den egna oljan är nämligen både tjock och oren, vilket gör den dyr att utvinna.

Vivi Vajda är professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet. Där studerar hon fossila pollen och sporer, men hon har också en bakgrund inom oljeindustrin.

– Jag vågar knappt säga att jag, i min ungdom, jobbade för Bolivias statliga oljebolag. Man använder paleontologi för att datera lagerföljder för att veta ålder och mognadsgrad på oljan. Jag daterade bergarterna mot att jag fick använda materialet för forskning, säger Vivi Vajda.

Att just den venezuelanska oljan är så smutsig har en mångmiljonårig förklaring.

Olja bildas av alger, plankton och växtdelar. Den venezuelanska oljan härrör från kritatiden, för över 100 miljoner år sedan. Med tiden lagrades kilometervis med sediment ovanpå, och när fossil begravdes under sediment ökade både tryck och temperatur. Det organiska materialet började då att omvandlas till olja.

– Olja bildas av fossil, oftast av marina organismer som plankton och alger, men ibland också av växtdelar. Det finns platser i Venezuela där oljan har bildats av kol från land, vilket alltså är ovanligt, och det gör oljan väldigt trögflytande, säger Vivi Vajda.

Olja är lätt och vill röra sig uppåt. I dag finns mycket av den venezuelanska oljan i sand, i flodavlagringar som bildades under tidsperioden miocen, och som ligger ovanpå de ursprungliga lagren från kritatiden. Sanden gör att oljan blir som nylagd asfalt eller som sandig sirap.

Den venezuelanska oljan innehåller också ovanligt mycket svavel. Svavlet är en biprodukt i oljebildningsprocessen, från när bakterier bryter ner det organiska materialet.

– Om svavlet är kvar har det inte skett en fullständig nedbrytning, och det gör också oljan tjockflytande. Därför importerar Venezuela lättflytande olja från Iran som de pumpar ner tillsammans med kemikalier för att få ut oljan, säger Vivi Vajda.

Både sanden och svavlet gör oljan dyrare och mer energikrävande att raffinera. Det bidrar också till ökad klimatpåverkan.