Därför dröjer det tills vi blir 11 miljoner
Färre barn, ökad utvandring – och att den stora kullen 40-talister närmar sig åldern då man normalt lämnar jordelivet. Det är tre förklaringar till att folkökningen väntas tappa fart.
I slutet av augusti passerade Sveriges befolkning 10,5 miljoner invånare, enligt Statistiska Centralbyrån, SCB. Hittills i år har vi växt med 50 000 personer, vilket beror på att fler har fötts än dött och att fler har invandrat än utvandrat.
Det tog svenskarna 35 år, från 1969 till 2004, att växa från 8 till 9 miljoner invånare. Därefter ökade takten och redan 13 år senare, 2017, passerade vi 10 miljoner – och nu har vi alltså blivit ytterligare en halv miljon invånare på bara sex år.
Tillväxten saktar ner
Befolkningen kommer att fortsätta växa men inte i samma hastighet, enligt Lena Lundkvist, demograf på SCB. Sett till den senaste prognosen når vi 11 miljoner först 2032. Att det beräknas gå lite långsammare har flera förklaringar. Enligt prognosmakarna väntas dels invandringen ligga på en lägre nivå jämfört med 2016–2019, dels antas utvandringen öka.
– Allt fler har utländsk bakgrund och det är grupper som flyttar i större utsträckning än andra, säger Lena Lundkvist.
En annan viktig orsak till att takten mattas av är att den stora barnkullen som föddes i slutet av andra världskriget och åren därefter, börjar bli till åren kommen.
– Vi tror att ett större antal personer kommer att avlida i framtiden och att det främst är 40-talisterna, några av dem har redan fyllt 80 år, säger Lena Lundkvist.
Mindre barnkullar runt millennieskiftet
Att barnafödandet minskar är ingen nyhet, den trenden syntes redan 2010. Enligt SCB:s analyser ses inga tecken på någon ändring, tvärtom. De som är runt 30 år i dag är visserligen en stor kull, så barn lär det bli. Men det var inte alls lika många barn som föddes kring millennieskiftet.
– De som är födda runt 2000 och som snart kommer upp i barnafödande ålder är små barnkullar, förklarar Lena Lundkvist.
Medellivslängden har underskattats
I SCB:s tidigare framskrivningar av befolkningstillväxten, från 70-, 80-, 90- och 2000-talet, har man generellt varit ganska bra på att förutse antal födda, berättar Lena Lundkvist. Däremot har man underskattat medellivslängden, fler har levt högre upp i åldrarna än beräknat.
– Att vi har en allt mer åldrande befolkning har vi sagt i princip alla framskrivningar. Det ser vi nu också. 60-talisterna är ganska många – och vi tror att de kommer att bli ännu äldre än 40-talisterna. Det är en utmaning för samhället när fler äldre ska försörjas, säger Lena Lundkvist.
Men prognoser är prognoser, det går inte att spå i framtiden. En sak som är svår att förutse är invandringen.
– En stor brasklapp nu är att vi inte vet vad som kommer att hända i Ukraina och Ryssland. De som har kommit från Ukraina nu är inte folkbokförda, så de märks inte här i statistiken heller, säger hon.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.