”Deklarera byggnaders resiliens mot extremväder”

De fruktansvärda scenerna i Spanien nyligen är en påminnelse om att även till synes säkra områden kan vara hotade när jorden blir varmare. De senaste 10 åren har varit de varmaste som uppmätts. Samtidigt som utsläppen av växthusgaser behöver minska måste vi också anpassa oss till ett förändrat klimat. När temperaturer, nederbörd och havsnivåer ökar gäller det att skydda samhället och våra fastigheter mot de utmaningar vi står inför.

Vid exempelvis en stor översvämning finns det hos fastighetsägare ibland en uppfattning att det är kommunen som inte har tagit sitt ansvar.  Men det är fastighetsägaren som är ansvarig att skydda sin egendom vid extremväder. Det framgår tydligt av den nationella strategin för klimatanpassning.

För att fastighetsägare ska kunna agera behöver de veta vad de ska göra. Om det fanns bättre underlag skulle de kunna förebygga eller minska många risker med relativt små insatser. Ett viktigt steg är att kartlägga var det finns fastigheter som riskerar att utsättas för klimatrelaterade händelser, exempelvis stigande havsnivåer. Men det behövs också information om vilka byggnader som är mer sårbara än andra. I dag saknas lättillgängliga data för dessa bedömningar. Jag och mina forskarkolleger på det oberoende statliga forskningsinstitutet Rise arbetar nu tillsammans med ett flertal bank- och försäkringsbolag med att forma ett första screeningverktyg för att kunna bedöma sårbarhet i byggnader.

Bedömning av klimatrisker för vårt byggnadsbestånd behöver också standardiseras. 2006 infördes energideklarationer för byggnader i Sverige för att gynna effektiv energianvändning. Energideklarationen bygger på en skala från A till G, där står A för den lägsta energianvändning en byggnad kan ha och G för den högsta. Motsvarande skala finns även för hushållsapparater.

Vårt förslag är att Sverige inför ett liknande system även för individuella fastigheters tålighet mot nederbörd, översvämningar och andra klimatrelaterade händelser, så kallad klimatresiliens.

Energideklarationerna har en stor inverkan på möjligheten för exempelvis en villaägare som genomför energibesparingsåtgärder att räkna hem en investering genom att en bättre klassificering kan ge mer fördelaktiga bolån. På liknande sätt kan klimatresiliensdeklarationer motivera fastighetsägare att vidta åtgärder för att minska risken för skador orsakade av extremväder.

Detta skulle uppmuntra fastighetsägare att göra så mycket de kan på egen hand. Samtidigt kommer det inte att gå för enskilda fastighetsägare att skydda sig mot alla klimatrisker inom den egna fastighetsgränsen. Så det skulle också motivera en rörelse mot mer samarbete för att tillsammans lösa klimatanpassningen av våra städer och samhällen. 

I dag ser vi alltför ofta att man inte kommer i gång förrän något hänt. Det vill säga när skadan redan har skett. Det är förstås olyckligt av flera skäl. Till att börja med är det antagligen ett antal individer som blir personligt drabbade. Dessutom är det som regel betydligt billigare att förebygga skador än att återställa efter att något inträffat.

Nu kommer också nya regelverk från EU som ska underlätta för banker och andra investerare att göra hållbara placeringar, genom att till exempel fastighetsbolag måste visa hur väl klimatanpassade de är. Dessa regler för hållbarhetsredovisning och klassificeringar av hållbara investeringar gör också att tiden nu är mogen för att införa klimatresiliendeklarationer – inte bara i Sverige utan i hela EU.