Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Dinosauriedödaren bildades bortom Jupiter

Mätningar av isotoper avslöjar att den stora asteroid som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan hade sitt ursprung längre bort än många andra asteroider.

Publicerad
Illustration av stort asteroidnedslag sett från rymden.

Illustration av ett stort meteoritnedslag sett från rymden.
Bild: Mark Garlick

Asteroiden som bildade Chicxulubkratern under nuvarande i Mexiko ges skulden för att dinosaurierna dog ut – med undantag för fåglarna. Asteroiden var mer än tio kilometer stor och nedslaget kastade upp mycket stoft. Det gav upphov till ett karakteristiskt gränsskikt mellan de geologiska perioderna krita och paleogen. Det här gränsskiktet har nu analyserats av ett europeiskt forskarlag, som särskilt har tittat på en isotop av grundämnet rutenium.

– Det är fint att de kan se att isotopsammansättningen stämmer med en viss asteroidgrupp, säger Anders Johansen, professor i astronomi vid Köpenhamns universitet, som har läst studien.

Olika typer av asteroider

Forskarna jämför halten av isotopen rutenium-100 med halten i olika typer av meteoriter som hittats på jorden. De drar slutsatsen att asteroiden som slog ner var av en typ som kallas kolhaltig kondrit eller C-kondrit som har bildats i de yttre delarna av solsystemet. Sådana asteroider återfinns nu mest i den yttre delen av asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Forskarlaget jämför också med fem andra nedslag, som i stället verkar ha involverat vanliga kondriter (O-kondriter), den vanligaste typen i den inre delen av asteroidbältet.

Kometer behöver utforskas mer

Resultatet ger också ett argument för att avfärda hypotesen att det i stället för en asteroid var en komet som slog ner. Anders Johansen påpekar att det är så ovanligt att kometer slår ner att det ändå var statistiskt osannolikt. Samtidigt finns det mer att lära sig om kometer.

– Det skulle vara bra om vi någon gång förstod isotopsammansättningen för kometer, som bildas ännu mycket längre bort. Vi kan gissa hur den ser ut, men vi vet inte riktigt, säger Anders Johansen.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor