Elever med svårigheter gillar Chat GPT mest

AI-verktyg som Chat GPT har letat sig in i skolans värld. Men ännu saknas forskning som svarar på när verktygen hjälper och när de tvärtom stjälper elevers inlärning.

– Samtidigt är det tydligt att elever i den svenska skolan använder de här produkterna, säger skolpsykologen Johan Klarin som tillsammans med kollegor vid Lunds universitet har undersökt hur svenska elever använder AI-verktyg.

I studien, publicerad i Frontiers in Artificial Intelligence, uppger 15 procent av högstadieeleverna och hälften av gymnasieeleverna att de använder generativa AI-verktyg för att göra läxor och andra skoluppgifter. Resultatet bygger på enkäter och det vanligaste verktyget var Chat GPT.

En farhåga som har lyfts fram av bland annat Harvard-professorn Lawrence Katz är ett scenario där AI-verktygen främst används av högpresterande elever – med effekten att klyftorna i skolan ökar.

En avgörande roll för att prestera bra i skolan är exekutiv förmåga, som att behålla koncentrationen, kunna planera och lösa problem.

– Eftersom det kan vara svårt för barn med lägre exekutiv förmåga att komma igång, hålla fokus och bli klar med en uppgift riskerar de att hamna efter. Men vi såg att eleverna hittar till AI-verktygen oavsett exekutiv förmåga, säger Johan Klarin.

På högstadiet användes AI-verktyg till och med mest av de elever som själva skattade sina exekutiva förmågor som låga.

– Och ju större svårigheter, desto mer upplevde eleverna att de blev hjälpta vid slutförandet av skoluppgifter, det gällde både i högstadiet och gymnasiet, säger Johan Klarin.

Men om detta är positivt eller negativt för deras lärande vet inte forskarna.

I Skolverkets råd om hur AI bör användas i undervisningen framgår att man ska undvika oreflekterad avlastning.

– Om eleverna blir allt för avlastade kanske de inte befäster sina kunskaper. Utöver detta finns ju uppenbara risker för fusk. Det behövs mer forskning på området, säger Johan Klarin.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, är nyfiken på hur elever från studieovana hem skulle kunna ha nytta av AI-tekniken för att lyckas bättre i skolan.

– Men den här studien svarar inte på det. Man följde inte upp och tittade på vad som hände med betygen över tid, forskarna borde ha haft mer tålamod, säger han.

Torkel Klingberg tror att man skulle kunna dubblera inlärningstakten med rätt AI-verktyg.

– Jag är väldigt optimistisk, men då handlar det om AI som har anpassats för att fungera som studieverktyg. Där är vi inte än.

Det saknas fortfarande nationella riktlinjer för hur AI-verktyg bör användas i skolan.

– Möjligheten att använda AI för att förbättra elevers lärande och utbildning är väldigt intressant. Men det vore oetiskt att bara införa AI-verktyg i undervisningen utan att veta om det höjer eller sänker kunskaperna hos eleverna, säger Torkel Klingberg.