Europaparlamentet säger ja till nya GMO-regler
EU har tagit ännu ett steg mot att luckra upp unionens strikta GMO-lagstiftning. Men tuffa förhandlingar återstår innan nya regler kan börja gälla.
I somras presenterade EU-kommissionen ett förslag till nya regler för växter som genförändrats med nya gentekniker som gensaxen Crispr. Nu har även EU-parlamentet sagt sitt och röstat ja till ett förslag som innebär att växter som genförändrats på ett sätt som inte går att skilja från naturliga mutationer ska undantas från de nuvarande strikta GMO-lagarna.
Större skördar och mindre bekämpningsmedel
EU-parlamentet motiverar förslaget med att enklare regler behövs för en mer hållbar och klimattålig livsmedelsförsörjning. Med hjälp av gensaxen kan utvecklingen av grödor som är tåligare mot torka och skadedjursangrepp snabbas på. Andra möjligheter med tekniken är grödor som ger större skördar och som inte behöver lika mycket gödsel och bekämpningsmedel.
Växter som genförändrats i större omfattning, på ett sätt som inte skulle kunna uppstå naturligt, kommer även i fortsättningen att klassas som GMO.
Enligt EU-parlamentets klubbade förslag ska dock alla grödor som genförändrats med Crispr och andra nya metoder fortfarande märkas.
Jens Sundström, docent i växtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala följer EU:s lagstiftningsprocess. Han tycker det är bra att EU-parlamentet sagt ja till nya förenklade GMO-regler, men ser problem med förslaget till obligatorisk märkning.
– Det är ett krav som inte går att uppfylla eftersom det inte går att spåra om mutationerna uppstått spontant eller med hjälp av Crispr, säger han.
Tuffa förhandlingar om GMO i EU
Sista ordet är heller inte sagt. Nu återstår tuffa förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och Ministerrådet där det krävs en kvalificerad majoritet. Parterna har våren på sig om beslut ska kunna fattas före det stundande EU-valet.
Många länder, däribland Sverige är positiva till enklare GMO-regler. Men det finns också länder som är emot. Bland dessa finns Ungern och Polen som står på tur att ta över ordförandeklubban i EU.
– Om vi inte får ett beslut före EU-valet är risken stor att det inte kommer att hända något i den här frågan förrän Danmark tar över EU-ordförandeskapet hösten 2025, säger Jens Sundström.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer