Europas fritidsfiskare synade

Ett europeiskt forskarlag, med deltagare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, har för första gången undersökt fritidsfiskets omfattning och påverkan på fiskbestånden i hela Europa. Studien gäller enbart havsfiske – insjöfiske ingår alltså inte.

Enligt forskarnas beräkningar fritidsfiskar 8,7 miljoner människor i Europas hav, varav 5,9 miljoner i Atlantregionen (Atlanten + Östersjön) och 2,8 miljoner i Medelhavsregionen (Medelhavet + Svarta havet). Fritidsfiskarna utgör 1,6 procent av Europas hela befolkning.

Av länderna i Atlantregionen är det Norge som har flest fritidsfiskare, närmare 1,3 miljoner. Det innebär att var tredje norrman fiskar på fritiden. England har nästan lika många fritidsfiskare som Norge, men de utgör endast 1,8 procent av befolkningen. I vårt land är 5,7 procent av befolkningen fritidsfiskare, vilket är över genomsnittet för regionen.

Intresset för fritidsfiske är större i Nordeuropa än i Sydeuropa. Italien är det land i medelhavsregionen som har flest fritidsfiskare: 800 000 personer – men de utgör bara 1,3 procent av befolkningen. De medelhavsländer som har störst andel fritidsfiskare i befolkningen (2,7 procent) är bland annat Grekland, Montenegro och Kroatien.

Europas fritidsfiskare spenderar årligen närmare 59 miljarder kronor på sin hobby. Det är avsevärt mer än vad det svenska försvaret kostar oss per år.

Fritidsfisket har stor påverkan på vissa fiskbestånd. När det gäller torsk i västra Östersjön, så står fritidsfisket för 27 procent av den totala fångsten. Samma procenttal gäller för fångsten av havsabborre i Norra Europa.

– Fritidsfisket är i alltså i vissa fall så omfattande att det bör tas med i underlagen för rådgivningen om hur stora fiskekvoterna ska vara. Därför behöver man också förbättra datainsamlingen av fritidsfiskets fångster, så att man kan ge bästa möjliga råd för förvaltningen, säger Anders Kagervall, forskare vid Sötvattenslaboratoriet, som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet. Han är en av forskarna bakom den nya rapporten.

I dagsläget är det svårt att bedöma hur fritidsfisket påverkar medelhavsregionens fiskebestånd. Den främsta orsaken är en bristfällig rapportering av fångsterna. Det försvårar förvaltningen av fiskbestånden och även bevarandet av hotade arter, som exempelvis tonfisk. Men Anders Kagervall tror inte att fritidsfiske utgör ett direkt mot någon fiskart.

– När det gäller hotade arter som exempelvis tonfisk, ål, mal och pigghaj, så råder det ju generellt fiskeförbud. Men som sagt, det behövs bättre underlag för att kunna göra ordentliga bedömningar, säger Anders Kagervall, som tillsammans med sina kollegor har publicerat rapporten i Fish and fisheries.