Färre farliga fåglar

Risken att invasiva fågelarter etablerar sig i Europa har minskat kraftigt. Det beror på att EU förbjudit import av vilda fåglar.

Publicerad
Munkparakiter, Myiopsitta monachus, på en stenmur i Spanien. Arten kommer från Sydamerika men häckar numera i många europeiska länder samt i USA. Den orsakar omfattande skador inom bland annat jordbruket – munkparakiten klassas som en av de mest invasiva fågelarterna i världen. Spridningen är en följd av handeln med vilda fåglar. 

Den lagliga, globala handeln med vilda fåglar omfattade 1.3 miljoner djur per år under perioden 1995-2005. Ett litet antal europeiska länder, bland annat Belgien och Italien, stod för merparten av importen. Tättingar från tropiska Afrika samt papegojor var de vanligaste sorterna.

År 2005 förbjöds importen av vilda fåglar inom EU. Förhoppningen var att detta skulle minska spridningen av fågelinfluensan som har medfört att mer än 50 miljoner höns har behövts slaktats, och som även smittar människor.

Importförbudet inom EU minskade den globala fågelhandeln med 90 procent. Det visar en ny studie i Science Advances, utförd av ett internationellt forskarlag med Diederik Strubbe från Danmarks naturhistoriska museum i spetsen.

– Vi hade inte förväntat oss att förbudet skulle medföra en sådan massiv minskning, säger han.

Fågelhandeln är ett hot mot många vilda bestånd i de exporterande länderna. Ett annat problem är att handeln i vissa fall leder till att fåglarna etablerar sig i frihet i de länder som importerar dem. Där kan de utgöra ett hot mot det lokala djur- och växtlivet – fåglarna blir invasiva. Det har exempelvis skett med flera arter av parakiter.

– I Sevilla i Spanien konkurrerar invasiva halsbandsparakiter med inhemska fladdermöss om trädhål, som båda arterna häckar i. Det har medfört att fladdermusbestånden har minskat lokalt. Och i Tyskland förstör halsbandsparakiten isoleringen i en del byggnader den häckar i.

– Ett annat exempel är att invasiva munkparakiter runt Barcelona minskar avkastningen från vissa skördar med upp till 30 procent.

Eftersom antalet fåglar på den globala marknaden har minskat, så har även riskerna med invasiva fågelarter minskat. Det totala antalet importerade fåglar är den viktigaste riskfaktorn, men handelsvägarna spelar också roll: ju fler och ju mer varierade källor till importen, desto större blir risken att ett land ska drabbas av invasiva fågelarter. Det visar forskarnas analyser.

EU-förbudet har medfört att handelsvägarna för vilda fåglar har förändrats. Numera har USA en central roll inom handeln. Även Sydostasien har fått en mer framträdande roll, en region med mycket hög biologisk mångfald och känsliga ekosystem, som nu riskerar att drabbas av invasiva fågelarter.    

– En viktig slutsats är alltså att handelspolitiken måste koordineras globalt för att få full verkan.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor