Annons

Hos personer som blev svårt sjuka i covid-19 kunde forskarna hitta speciella antikroppar som var riktade mot en grupp av kroppens egna proteiner – så kallade interferoner.

Bild: 
Getty Images

Felriktade antikroppar en orsak till svår covid-19

I två studier har bland andra svenska forskare undersökt vad som kan ligga bakom att unga och tidigare friska personer utvecklar allvarlig covid-19. Det visade sig att så många som var tionde hade felriktade antikroppar, skriver forskarna. 

Annons

Äldre har ökad risk att drabbas av svår covid-19, men även vissa unga kan få mycket allvarliga symtom och avlida – frågan har varit varför. I två studier har svenska och internationella forskare försökt ringa in vad som kan ligga bakom detta, vilket de skriver om i den vetenskapliga tidskriften Science. En del tycks vara att patienterna saknar ett slags proteiner som kallas typ 1-interferoner. Dessa har en mycket viktig roll i det tidiga immunförsvaret mot virus, berättar Petter Brodin, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet. En viktig variant av dessa kallas interferon-alfa.

– Interferon-alfa är nödvändigt för att kroppen ska kunna hindra virus-kopiering vid alla virusinfektioner, inte bara vid covid-19. Barn har ett mer effektivt sådant immunsvar än äldre personer, säger han.

Felaktiga antikroppar hos var tionde

I den studie där han varit medförfattare och svensk koordinator undersöktes 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19. Hos mer än var tionde patient fanns vid infektionens början så kallade autoantikroppar mot just interferoner. Autoantikropparna kallas så då de binder till kroppens egna proteiner. Då störs interferonernas funktion och immunsystemet har svårare att ta hand om viruset. 

Och det var just hos de med allvarliga symtom som autoantikroppar fanns. Hos 663 undersökta covid-19-patienter med milda eller inga symtom fann forskarna inga autoantikroppar alls. Bland 1 227 slumpmässigt utvalda friska personer visade sig endast fyra ha dem. Det betyder att autoantikroppar som sänker aktiviteten hos typ 1-interferoner var 15 gånger så vanligt bland de svårt sjuka patienterna, jämfört med i den allmänna befolkningen. Remarkabelt nog var 95 procent av de allvarligt sjuka patienterna med autoantikroppar män.

– Vi vet inte varför fler män har autoantikroppar, detta studerar vi nu, säger Petter Brodin.

De med autoantikroppar bör ej donera plasma

Han beskriver hur autoantikroppar mot just interferon-alfa tidigare var kända hos patienter med vissa ovanliga syndrom, och att sådana patienter drabbades extra svårt av covid-19.

– Därför ville vi titta på förekomsten av sådana autoantikroppar hos patienter med svår sjukdom. Det mest anmärkningsvärda här var att dessa autoantikroppar var så vanliga och förekom hos hela 10 procent av de som drabbades av svår covid-19, säger han. 

Den nya kunskapen kan komma till nytta kliniskt, skriver forskarna. Exempelvis skulle vården kunna screena patienter med covid-19 för att hitta de som har autoantikroppar mot interferon och då löper hög risk att bli svårt sjuka. Dessa patienter bör heller inte, enligt forskarna, donera plasma om de tillfrisknar – så kallad konvalescentplasma – som används för behandling, då deras plasma innehåller autoantikroppar.

Stort internationellt samarbete

Även i den andra studien visade sig svårt sjuka sakna interfereoner, men av en annan anledning. I den studien analyserade forskare arvsmassa i blodprover från mer än 650 patienter som hade varit på sjukhus för livshotande lunginflammation i samband med covid-19, varav 14 procent hade dött, och jämförde dem med prover från 530 personer med milda varianter av sjukdomen. De med svår sjukdom hade många sällsynta varianter av vissa gener som styr typ 1-interferoner. Och 3,5 procent av dem saknade helt en fungerande gen, vilket innebär att immunceller från dessa patienter inte kunde tillverka mätbara halter typ 1-interferoner.

De två studierna är de första som publiceras inom ramen för ett internationellt samarbete kallat COVID Human Genetic Effort där forskarna letar efter genetiska och immunologiska förklaringar till varför individer drabbas så olika av covid-19. Här ingår 50 forskningscentra och hundratals sjukhus runt om i världen, bland annat i Sverige.

En av årets Nobelpristagare bidrog

Studierna leddes bland annat från Rockefeller University i New York. Där forskar virologen Charles Rice som är medförfattare på studien som handlar om autoantikroppar. Han är nu kanske mest känd som mottagare av årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för sin del i upptäckten av ett helt annat virus – hepatit C-virus. 

Hur känns det att ha skrivit en vetenskaplig artikel ihop med en Nobelpristagare?

– Jag har inte reflekterat över de övriga författarna men det är alltid roligt att kunna bidra till viktiga framsteg, säger Petter Brodin och fortsätter:

– Detta är det största samarbetsprojekt jag har deltagit i och det har varit otroligt stimulerande att ha veckomöten varje måndag och utbyta erfarenheter och nya data med så många begåvade forskare över hela världen.

Felriktade antikroppar och covid-19

Petter Brodin, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet, är medförfattare och svensk koordinator till en internationell studie som undersökts 987 patienter med livshotande lunginflammation orsakad av covid-19.

Bild: 
Ulf Sirborn

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.