Annons
Annons

Flicka i skolbänk

Problemlösningsfrågorna är för få och kommer dessutom ofta i slutet kapitlen – så långt är det inte säkert att alla elever hinner räkna.

Bild: 
Getty Images

För lite problemlösning i läroböcker i matematik

Matteböckerna på gymnasiet har få problemlösningsuppgifter, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Det kan leda till sämre förståelse för matematik, säger Jonas Jäder, forskare och adjunkt i matematikdidaktik.

Publicerad:

2020-02-04

Jonas Jäder har studerat läroböcker i matematik på gymnasienivå och konstaterar i sin avhandling från Umeå universitet att uppgifterna som kräver problemlösning är få.

– De kommer dessutom ofta i slutet av olika kapitel. Och det är inte säkert att alla elever kommer så långt i boken.

Situationen ser liknande ut i de tolv länder han har studerat läromedel från, bland annat Sverige. Trots att det ställs höga krav på elevers problemlösningsförmåga i styrdokument och läroplaner, innehåller läroböckerna för få uppgifter som utvecklar förmågan, förklarar Jonas Jäder som har doktorerat vid Umeå universitet och undervisar i matematikdidaktik vid Dalarnas Högskola.

– Om eleverna mest jobbar med rutinuppgifter försvinner fokus från förståelsen. Det kan leda till matematiksvårigheter.

Barn behöver utmanas för att utvecklas

För att utvecklas behöver eleverna utmanas, enligt Jonas Jäder. Det är också något som Forskning och Framsteg skrivit om tidigare (F&F 9/2019). Men vilka uppgifter leder då till att problemlösningsförmågan ökar?

– En uppgift som eleven inte direkt har en tillgänglig metod för att lösa, utan måste fundera över. Det är just i den fasen, i reflektionen, som lärandet skapas. När man stannar upp.

Vad kan det få för följder om elever blir sämre på problemlösning?

– Att matematiken blir sämre förankrad. Man kanske lär sig multiplicera, men förstår inte riktigt vad det är man gör. Om man då ställs inför en situation i livet kanske man inte kommer ihåg hur man gjorde, om förståelsen inte finns. 

Har vi i Sverige högre krav på elevers problemlösningsförmåga än andra länder?

– Nej, de här kraven är inte unika, utan högst rimliga och finns i ganska många länder. Vi sticker inte ut. 

Har du några tips till föräldrar?

– När vi gick i skola ställdes inte samma krav på problemlösningsförmåga. Om du ser uppgifter som du inte förstår dig på, var inte frustrerad, utan lita på läraren. Men ställ krav på utbildningen och på lärares professionalism. Och lärare bör vara medvetna om läroböckernas innehåll när de väljer läromedel.

Jonas Jäder, som själv har varit matematiklärare på gymnasienivå i många år, har full förståelse för att lärare behöver stöd från ett material. 

– Men det behövs en medvetenhet om att lärare inte blint kan lita på läroboken, eftersom den inte alltid räcker till.

Har du något tips till lärare?

– Ja, man kanske inte alltid behöver presentera hur uppgifterna ska lösas först. I stället kan man låta eleverna försöka lösa dem själva. Sedan kan man tillsammans jämföra olika lösningsstrategier, se likheter och skillnader, och kanske komma fram till vad som är bäst. 

Under arbetet med sin doktorsavhandling har Jonas Jäder även utvecklat en modell för att analysera vilka uppgifter som egentligen utvecklar problemlösningsförmåga och begreppsförståelse. Resultaten publiceras snart, i form av två vetenskapliga artiklar.

– Jag hoppas att de också leder till en fördjupad diskussion om detta.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Anmäl dig till vårt kostnadsfria veckobrev med ett urval av de senaste nyheterna.

.