Forntida kungahall grävs ut i Östergötland

Fordom ansågs att den så kallade Askahögen var en gravhög. Men formen är speciell, avlång och platt ovanpå, vilket gjorde att forskare ansåg den vara en platå för en gästabudshall. Det bekräftades av arkeologerna Andreas Viberg och Martin Rundkvist, som 2014 undersökte högen med georadar och fann tydliga spår av stolphål.

– Vi såg alla stolphål och en härd i mitten. Det var klockrent, eftersom inget hänt på ytan efter hallbyggnadens rivning. När vi grävt en decimeter hittade vi stenarna som stöttat stolparna, säger Martin Rundkvist.

Det mest spännande fyndet som gjorts nu är 23 så kallade guldgubbar, små tunna guldbleck med figurer i relief. De hittas ibland i elitmiljöer från vendeltid, daterade till senast tidigt 700-tal.

Platåns topp har inte använts som åkermark vilket räddat lämningarna. Runtom har man tidigare hittat de rikaste vikingatida gravarna i Östergötland, men sönderplöjda efter århundraden av jordbruk. Sammantaget visar gravarna och hallbyggnaden på en elitmiljö med få motstycken, anser Martin Rundkvist, som lett många grävningar i landskapet sedan 2003 och nu är lektor i polska Łódź.

– Det här är Östergötlands motsvarighet till Gamla Uppsala och kan ha spelat samma roll som maktcentrum. Ska man peka ut en plats där den styrande kungafamiljen residerade så är det här.

Vid Bråviken norr om Norrköping har arkeologer under flera år grävt ut storgården Ströja, med äldre anor och spår av bland annat tre långhallar, tidigare i somras hittades där också flera guldgubbar. Ändå är Aska en starkare kandidat till kungasätet, enligt Martin Rundkvist.

– Aska-hallen är längre och står på en platå, vilket betyder att den var mer arbetsintensiv – den som styrde här hade tillgång till fler trälar. Texter som Beowulfkvädet från 700-talet nämner höga hallar som glänser i solen. De måste ha varit enormt imponerande!

Liknande stora hallar på plattformar har hittills bara hittats på ett fåtal platser, som Gamla Uppsala och Fornsigtuna.

I år öppnas ett schakt på 200 kvadratmeter, ungefär en femtedel av platåns yta, med fokus på det centrala rummet. Arkeologerna har frilagt en stenläggning på golvet, och under den hittat stolphålen. De hoppas hitta trä från stolpar eller bränt material i botten av hålen för att kunna göra kol 14-dateringar.

Skulle hallen kunna dateras närmare 700 än 800, dagens datering, öppnas ytterligare spännande perspektiv för Martin Rundkvist, som tidigare satt Aska i samband med östgötarnas kungamakt på 800-talet.

– Då byggdes försvarsvallen Götavirket, som skyddar mot angrepp via den långa Östersjöviken Slätbaken. Men om hallen är hundra år äldre så är kungen som lät bygga försvarsverket kanske den fjärde i ordningen i en dynasti här.

Grävningen pågår en vecka in i augusti. De flesta deltagarna kommer från Stockholms universitet, men även frivilliga krafter från Svenska metallsökarföreningen deltar.

Texten är uppdaterad.