I Norge har Folkehelseinstituttet, FHI, sett fler fall av covid-19 efter sommarlovet. Att sjukdomen fortfarande cirkulerar året runt överraskar forskarna.

– Vi trodde att sars-cov-2 skulle följa samma mönster som influensa, med en tydlig vintertopp. Men viruset har funnits där mer eller mindre hela året, säger Gunnveig Grødeland, professor i immunologi vid Universitetet i Oslo och ledare för Senter for pandemi- og én-helseforskning (P1H).

För att ett virus ska kunna fortsätta smitta hela året måste det hitta människor som är mottagliga för smitta, alltså att de inte har bildat neutraliserande antikroppar mot just detta virus. En möjlig förklaring kunde ha varit att coronaviruset förändrar sig snabbare än andra virus.

Men så är det inte.

– Influensaviruset, som har en tydlig säsongskaraktär, förändrar sig faktiskt mycket mer än sars-cov-2, säger Gunnveig Grødeland.

Också på FHI följer forskarna utvecklingen noga. Sars-cov-2 cirkulerar i vågor, små epidemier, men utan ett lika förutsägbart mönster som till exempel influensa, berättar Trine Hessevik Paulsen, överläkare vid FHI.

– Det finns många virus som smittar hela året, men de flesta har tydliga säsongstoppar. Ett bra exempel är rhinovirus, som ger klassisk förkylning. Det cirkulerar hela året, men har två tydliga toppar – en på hösten och en på våren. Den typen av förutsägbarhet har vi ännu inte fått för sars-cov-2.

Hon förväntar sig dock att viruset så småningom ska hitta ett mer stabilt mönster.

De som inte blir allvarligt sjuka testas sällan i primärvården.

– Varje test har en kostnad, både praktisk och ekonomisk, och det finns inte längre nationella rekommendationer för testning. På sjukhus är det oftare aktuellt att testa, eftersom det kan ha betydelse för behandlingsval och smittskyddsåtgärder, som isolering.

I slutet av pandemin övervakade FHI coronaviruset i avloppsvatten. Detta projekt är nu avslutat.

– Det betyder att det alltid kommer att finnas mörkertal när det gäller hur mycket covid-19 som florerar i samhället, som vid alla andra luftvägsinfektioner, säger Trine Hessevik Paulsen.

I en artikel i The Guardian skriver brittiska forskare att det faktum att färre vaccinerar sig kan bidra till att coronaviruset fortfarande smittar så mycket. Men det avvisar Gunnveig Grødeland.

– Vaccinerna vi har nu är jätteviktiga för att skydda mot allvarlig sjukdom, men de har under lång tid haft liten effekt på om man blir smittad. Att färre vaccinerar sig nu ändrar inte hur mycket virus som cirkulerar, menar hon.

Hur mottaglig befolkningen är – och hur länge immuniteten varar efter vaccin eller infektion – är avgörande för smittvågorna. Dessutom spelar virusets förmåga att mutera och komma med nya varianter en roll.
Ett tredje moment är hur olika luftvägsvirus påverkar varandra, menar Trine Hessevik Paulsen.

Oavsett måste vi fortfarande leva med coronaviruset året runt.

– För de flesta är viruset nu förknippat med liten grad av allvarlig sjukdom. Men i den äldsta åldersgruppen orsakar det lika många, om inte fler, sjukhusinläggningar som influensa. Därför är det klokt att följa rekommendationer om vacciner, säger säger Gunnveig Grødelan.

Detsamma gäller de som har underliggande hjärt- och kärlsjukdomar, allvarliga kroniska lungsjukdomar och de som ska organtransplanteras.

Siw Ellen Jakobsen är journalist vid forskning.no som den här artikeln har översatts ifrån. Läs originaltexten här.