Första bilden från Sveriges nya forskningssatellit Mats
Efter bara några dagar i rymden har satelliten Mats skickat bilder på luftskenet i den övre atmosfären. Nu pågår tester av satelliten, innan det vetenskapliga arbetet börjar på allvar.
I fredags, 4 november, skickades Sveriges nya forskningssatellit Mats upp i omloppsbana kring jorden. Syftet är att kartlägga vågor i den övre delen av atmosfären för att förstå mer om hur energi flyttas mellan olika delar av lufthavet (läs mer i Ett svenskt öga på väg mot rymden).
– I går kunde vi göra de första mätningarna. Redan i den allra första bilden såg vi det vi ville se så vi var väldigt glada, säger Jörg Gumbel, professor i atmosfärsfysik vid Stockholms universitet och ledare för samarbetet kring Mats.
Mätningar startar i december
Bilden visar ett diffust sken på mellan 80 och 100 kilometers höjd, som uppstått genom att syremolekyler som har tagit upp energi från solljuset långsamt avger den igen. Kameran tar upp infrarött ljus som inte är synligt för mänskliga ögon, och bilden har därför återgivits i en färgskala som vi kan se.
– Det första steget har fungerat bra. Vi kommer att börja göra riktiga mätningar från mitten av december, säger Jörg Gumbel.
Trimmar systemen
Just nu pågår en testfas, då de som sköter satelliten och kommunikationen med den prövar att alla system fungerar som förväntat. Enligt Jörg Gumbel är det vanligt att den fasen pågår i över en månad innan de vetenskapliga instrumenten ens kan slås på, så han tycker att det är en bra prestation att de redan har kunnat få bilder.
Mats kommer att ta den här typen av bilder i olika våglängder och i olika vinklar, och sedan lägga ihop dem till 3D-avbildningar. På så vis kan forskarna se fördelningen av temperatur och täthet, leta efter vågor och ta reda på vågornas egenskaper.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer