Annons

denisovamänniska

Bilden av en ung denisovaflicka är skapad av en illustratör utifrån forskarnas nya rön om hur denisovamänniskan såg ut.

Bild: 
Maayan Harel

Första porträttet av denisovamänniska

Genom att anlysera små förändringar på dna har forskare lyckats kartlägga hur denisovamänniskan kan ha sett ut. Bland annat hade hon en bred skalle och en lång tandbåge.

Publicerad:

2019-09-19

2010 hittade ryska arkeologer ett fossilt ben från en flickas lillfinger i grottan Denisova i Sibirien. Dna-analyser visade att flickan tillhört en egen grupp, skild från moderna människor och neandertalare. 

Det finns mycket få fynd av denisovamänniskor. Förutom lillfingerbenet har forskare bara hittat några tänder och ett käkben.

Att utifrån detta rekonstruera hur den utdöda människogruppen såg ut har därför varit mycket svårt. Men med hjälp av en ny genetisk metod har en grupp israeliska och spanska forskare lyckats kartlägga denisovamänniskans anatomi. Resultatet presenteras i tidskriften Cell.

De var på många sätt lika neandertalare, konstaterar forskarna, medan andra drag var mer lika den moderna människan. Denisovamänniskan hade även vissa unika kännetecken som en bred skalle och lång tandbåge.

Bakom dessa slutsatser ligger en ny metod som bygger på epigenitik. Hur dna läses av och uttrycks beror inte bara på vilka gener en människa har. Yttre förändringar av dna kan leda till att vissa gener sätts på eller stängs av.

Forskarna jämförde hur mönstret av metylgrupper på dna-kedjan skilde sig mellan de tre grupperna: denisova, neandertalare och modern människa. Sedan analyserade de hur anatomin påverkas av att vissa gener slutar fungera på grund av de extra metylgrupperna.

För att testa metoden jämfördes anatomin hos schimpanser med neandertalare. Det visade sig att forskarna kunde pricka omkring 85 procent rätt.

När det första käkbenet från en denisovamänniska hittades tidigare i år fick de ytterligare en möjlighet att kontrollera metoden. Det verkliga käkbenet såg, med något litet undantag, ut som forskarna förutsett.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.