Försvarsmakten rustar militärt i rymden

Den första svenska militära satelliten skickades upp i hemlighet redan 2024 från Kalifornien och nu är fler på väg. Enligt ett avtal som tecknades den 16 mars mellan Försvarsmaktens materielverk och SSC Space ska Försvarsmakten kunna sända upp militära satelliter från Esrange 2028. 

Planen var från början att militära satelliter skulle skickas upp först 2030. Nu ska uppskjutningarna börja redan i år, men till en början från USA .

I januari meddelade regeringen att de satsar 1,3 miljarder kronor för att utöka Sveriges militära förmåga i rymden.

– Miljardsatsningen är kopplad till ett tiotal egna militära satelliter. Både för underrättelseinhämtning, kommunikation och för att kunna följa händelser i vårt eget närområde, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till Forskning & Framsteg.

Esrange space center är Sveriges raketbas och ligger utanför Kiruna. Med sitt geografiska läge är det en viktig punkt för både svensk rymdindustri och säkerhetspolitik. 

– Det är egentligen det enda stället inom Europa där vi skulle kunna skjuta upp polära satelliter. Det är strategiskt viktigt för Sverige, men också för andra länder inom EU och för EU som helhet, att man har den här förmågan, säger försvarsminister Pål Jonson.

Med tanke på det säkerhetspolitiska läget internationellt, hur stor är risken för ett krig i rymden?

– Det vi har sett är en militarisering av rymddomänen, bland annat på grund av sättet som Ryssland har agerat i ett antal frågor. Det har varit sprängningar av satelliter och det finns också utmaningar kopplat till rymdskrot som kan påverka tillträdet, men framför allt följer vi användningen av polära satelliterna noggrant, säger Pål Jonsson. 

– Sedan finns det naturligtvis en konvention från 1967 om den fredliga användningen av yttre rymden som vi arbetar med. Men vi kan konstatera att Ryssland bygger upp sina förmågor på det här området som också påverkar det säkerhetspolitiska läget, säger han. 

Finns det någon risk att vår militära närvaro i rymden kan avskräcka mer än vad vi vinner på det?

– Vi måste kunna använda rymden för militära frågor, både för kommunikation, för spaning, för navigering och positionering. Rymddomänen är helt avgörande. Vi är också engagerade i Natos arbete på det här området. Vi vet att framför allt Ryssland investerar i sin rymdförmåga och utvecklar den, och då måste vi också förhålla oss till det. Det är väldigt viktigt för att påverka skeenden kopplat till det moderna slagfältet, säger Pål Jonson.

Sverige ska arbeta mot att bli oberoende i rymden, enligt regeringens försvars- och säkerhetsstrategin för rymden från 2024. Trots detta har Försvarsmaktens materielverk skrivit avtal med två utländska satellitleverantörer. Det ena är det amerikanska företaget Planet Labs och det andra det finska företaget Iceeye.

– Kopplat till säkerhets- och underrättelseområdet finns det skäl att ha en autonom förmåga. Sedan kommer vi inte att behärska allt kopplat till rymddomänen och det kommer säkert att vara många internationella samarbeten också, säger försvarsminister Pål Jonson.