Så ska astronomer slippa störas av satellitsvärmar

Tusentals nya kommunikationssatelliter i omloppsbana börjar bli ett problem för astronomer. Inför ett stort projekt har de tänkt ut ett sätt att få med färre satelliter på teleskopbilderna.

Publicerad

Stjärnhimlen vrider sig runt samtidigt som en grupp nyuppskjutna satelliter rör sig på tvären.
Bild: Getty images

Inom något år kommer det nya Vera Rubin-observatoriet att stå klart i Chile. Under tio år ska det göra högupplösta avbildningar av hela den synliga delen av himlen för att studera supernovor och andra astronomiska fenomen.

Astronomerna har nu tänkt ut en potentiell strategi för att räkna ut hur teleskopet ska riktas för att så få satelliter som möjligt ska störa bilderna. Om satelliternas omloppsbanor är kända kan deras väg över himlen vägas in när observationerna planeras. Genom att offra tio procent av observationstiden beräknar astronomerna att antalet satelliter som syns i bild kan halveras.

Problemet bottnar i att satelliter som befinner sig långt ovanför jordytan kan reflektera solljus även efter solnedgången. I teleskop som gör långa exponeringar för att samla så mycket ljus som möjligt syns satelliterna som ljusa streck över bilden. Det betyder att bitar av bilderna inte går att använda. Är satelliterna för ljusa kan kameran bli bländad så att även bilden utanför satellitstrecken blir sämre.

Astronomer vill ha en mörk och tyst himmel

Företaget Spacex har hittills skickat upp över 3 500 satelliter i konstellationen Starlink som används för att ge bredbandsuppkoppling. Ett annat sådant projekt är Oneweb med flera hundra satelliter. Antalet ökar raskt. För att motverka problemen för astronomin har den Internationella astronomiska unionen inrättat ett centrum för att främja en mörk och tyst himmel. Forskarvärlden för samtal med företagen som bland annat har börjat göra satelliterna mörkare och mindre reflekterande. Astronomerna har också lagt fram en rekommendation om att satelliter av detta slag ska ha banor på mindre än 600 kilometers höjd för att de ska befinna sig i jordens skugga så stor del av natten som möjligt. Samtidigt planeras många tusen nya satelliter vilket gör att det blir svårare att undvika dem.

Vera Rubin

Astronomen Vera Rubin (1928–2016) var expert på avlägsna galaxer, särskilt spiralgalaxer. Under sin karriär verkade hon också för att förbättra villkoren för kvinnor inom astronomin.

Vera Rubin är mest känd för att ha upptäckt att galaxer tycks innehålla mycket mer massa än vad som finns i stjärnor och gasmoln. Hon gjorde precisionsmätningar av stjärnornas rörelser kring galaxernas centrum, och fann att de rörde sig så fort att de inte borde kunna hållas kvar i sina banor av gravitationen från den synliga materian. Detta är en av de viktiga observationerna som ligger till grund för uppfattningen att det finns en okänd typ av materia i universum, som brukar kallas mörk materia.


Under 2000-talet förekom hennes namn då och då i spekulationer om möjliga Nobelpristagare. Hon fick aldrig Nobelpriset, men belönades med en rad andra vetenskapliga priser för sitt arbete.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor