Fortsatta planer på ny kärnkraft vid Ringhals

Sedan sommaren 2022 har det statliga energibolaget Vattenfall utrett möjligheterna att bygga små modulära reaktorer, SMR, vid Ringhals i Varbergs kommun. Utredningen i form av en 600-sidig rapport var klar före jul men kommer inte att bli offentlig. I stället presenterades slutsatserna vid ett webbsänt seminarium under måndagen.

Vattenfall har utvärderat sex olika leverantörer av SMR:er, men det är inte säkert att det är denna reaktortyp som väljs i slutändan.

– Vi kommer att fortsätta titta på förutsättningarna, både för att bygga ny storskalig kärnkraft och SMR:er, sa Desirée Comstedt som är chef för ny kärnkraft på Vattenfall.

Väröhalvön vid Ringhals är en bra plats för nya reaktorer eftersom det går att utnyttja elnät och annan infrastruktur från de befintliga reaktorerna. Det finns plats för tre till fem SMR:er med en kapacitet på totalt 1,5 gigawatt, eller en storskalig reaktor. Om fler ska byggas behövs ytterligare miljöutredningar eftersom delar av den aktuella marken ligger i ett naturreservat.

Enligt Vattenfalls utredning finns för- och nackdelar både med SMR:er och storskaliga reaktorer. Den typ av SMR som Vattenfall tittat på är nedskalade versioner av samma typ av vattenkylda reaktorer som dagens kärnkraft bygger på. Förhoppningen är att dessa ska kunna bli billigare att bygga genom serieproduktion. Men någon sådan serieproduktion har ännu inte kommit igång.

– Kommersialiseringen är den största osäkerheten, sa Desirée Comstedt.

Storskaliga reaktorer är svårare att finansiera och innebär stora komplexa byggprojekt. Erfarenheter från bland annat Frankrike och Finland visar att de kan bli både dyrare och ta längre tid än planerat. Men även bygget av en SMR är komplicerat, och särskilt för den första enheten finns stora risker. Desirée Comstedt jämför med andra stora infrastrukturprojekt.

– Man kan jämföra med att bygga Slussen i Stockholm eller Västlänken i Göteborg. Det är väldigt svåruppskattat initialt för du vet väldigt lite om förutsättningarna när du sätter igång.

Vid seminariet framkom också att det skulle behövas både ett nytt mellanlager och ytterligare ett slutlager för använt kärnbränsle. För att bära kostnaderna för ett nytt slutlager behövs ett kärnkraftsprogram med nya reaktorer motsvarande 3–4 gigawatt.

Oavsett reaktortyp kommer det att krävas att staten är med och delar den finansiella risken. Regeringen har tillsatt en utredning för att se hur en sådan statlig riskdelning skulle kunna se ut.

Vattenfall presenterade inga beräkningar av hur mycket elen från ny kärnkraft kan komma att kosta.

– Men tittar man på nya kärnkraftverk som byggts runt om i världen så ligger elkostnaden på mellan 1 och 1,50 krona per kilowattimma, så det är väl troligt att det är där man hamnar här också, säger Thomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och tidigare medlem i Vattenfalls styrelse.

Enligt den svenska regeringen behövs en ”massiv” utbyggnad av kärnkraften för att klara elektrifieringen av samhället. Till 2045 bedöms elbehovet vara dubbelt så stort som i dag. Det kommer dock att ta tid innan ny eventuella reaktorer kan börja leverera el. Vattenfall räknar med en projekttid på nio till elva år. För att möta industrins ökade behov av el räcker det därför inte att satsa på kärnkraft. Det behövs även en snabb utbyggnad av vindkraften både på land och till havs betonade Desirée Comstedt.

Enligt Thomas Kåberger är det en viktig poäng.

– Vindkraftsutbyggnaden pekas ut som en nödvändig förutsättning för att det också ska finnas en hög efterfrågan på kärnkraftel i framtiden. Utan utbyggnad av vindkraft riskerar industrin att lämna Sverige, säger Thomas Kåberger.

Enligt Desirée Comstedt ska bygget av ny kärnkraft bygga på affärsmässiga grunder. Samtidigt pekar hon på att det är svårare att nå lönsamhet för nya kärnkraftsinvesteringar i Sverige på grund av ett lågt elpris. Enligt Thomas Kåberger är konsekvensen att det kanske kommer att byggas reaktorer i Sverige, men de kommer inte att bli lönsamma.

Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet och föreståndare för Anita, ett kompetenscentrum inriktat på SMR, följde också Vattenfalls seminarium. Han påpekar att det finns andra fördelar med SMR utöver ren elproduktion.

– De kan placeras nära konsumenterna eller en industri och även producera processånga och vätgas som också kan räknas in i affärsmodellen. Tittar man bara på elproduktion är det inte givet att det är SMR man ska satsa på.

Om och när Vattenfall kan fatta ett eventuellt finansieringsbeslut är ännu inte klart.

Målet är att det ska finnas ny kärnkraft som motsvarar två storskaliga reaktorer på plats i Sverige till 2035. En första ansökan skulle då behöva lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten under 2025 enligt regeringens ”färdplan för ny kärnkraft”, som presenterades i mitten av november.