Gotlandsfynd i vikingatida grav i Danmark

Spännet är det första från Gotland som hittats på ön Fyn, där Odense är huvudort. De cirka 50 gravarna en bit utanför staden dateras till mellan 850 och 970 e Kr, bedömer arkeologerna från Museum Odense som nu grävt ut platsen. Den hittades i fjol vid en kabelgrävning.

I gravarna har en mängd vikingatida föremål hittats, som pärlor, knivar och smycken. Särskilt ett gotländskt spänne har väckt arkeologernas intresse.

– Det är det första gotländska spänne som hittats på Fyn. Och generellt har få hittats utanför Gotland. Det var troligen inte meningsfullt för någon ”icke-gotlänning” att bära det, så vi får nästan föreställa oss att det är ägaren eller en släkting som fått spännet med sig i graven, säger utgrävningsledaren Michael Borre Lundø till videnskab.dk.

Det trekantiga spännet är format som ett djurhuvud och bars av gotländska kvinnor vid axlarna för att fästa ihop klädedräkten. På fastlandet motsvarades det av dosformiga bucklor.

I en avhandling från 1983 listade författaren Anders Carlsson över 1 500 sådana spännen funna på Gotland, men bara två på Öland och tre på fastlandet. I Historiska museets databas listas 60 stycken utanför Gotland, alla i Sverige. Utöver det har några hittats på Birka och Helgö samt handelsplatser kring Östersjön och rusernas handelsplats Staraja Ladoga.

Arkeologerna är lyriska över upptäckten.

– Jag kan inte minnas att Museum Odense någonsin har grävt ut en gravplats av denna storlek med ett så välbevarat skelettmaterial från vikingatiden. Att vi kunnat ta fram hela skelett är helt fantastiskt. Jag vill nästan kalla det en sensation, säger Michael Borre Lundø.

Gravplatsen är en av de största forntida som hittats på Fyn. Att skeletten bevarats så bra beror på goda markförhållanden med syrefattig jord och högt grundvatten. Skeletten låg också djupt, vilket minskat mängderna av nedbrytande syre. En del låg i kistor, medan andra var svepta i tyg eller lagda direkt i jorden. Brända ben tyder på att några var kremerade, men det kan också vara djurben.

Blandningen av gravskick visar att många var kristna, medan andra kan ha varit av hednisk tro. Det är oklart om de begravts under samma tidsperioder eller om det avspeglar skilda faser av gravplatsens historia.

Det främsta fyndet är en kvinna som begravts i underredet till en hästvagn. Sådana var förbehållna kvinnor från de översta sociala skikten och användes bara en kort period i mitten av 900-talet.

Skeletten ska nu analyseras vid Köpenhamns universitet, där forskare ska analysera dna för att söka eventuella släktskap mellan individer, och isotoper för att se ifall de kom från trakten eller andra platser i Danmark eller längre bort.