Annons

Tomas Roslin, professor i ekologi

En slags dammsugare, en tältliknande fälla, jordprover och inspelningar är verktyg när Tomas Roslin och hans kollegor ska kartlägga jordens biologiska mångfald.

Bild: 
Jenny Svennås-Gillner

Hans uppgift: Kartlägga livet på jorden

5 frågor till Tomas Roslin, professor i ekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, som tillsammans med två kollegor har fått 135 miljoner av Europeiska vetenskapsrådet för att kartlägga livet på jorden.

Publicerad:

2019-10-15

1) Att kartlägga livet på jorden låter som en stor uppgift?

− Det är det, men det handlar inte om att namnge alla okända arter utan att kartlägga vad den biologiska mångfalden består av och hur den fördelar sig över jorden. Nya DNA-baserade provtagningsmetoder låter oss göra det på ett helt nytt sätt.

2) Hur ska ni gå till väga?

− Vi ska välja ut 450 provtagningsplatser över jorden där vi registrerar arter automatiskt. Vi kommer att fånga upp sporer i luften med en slags dammsugare, insekter med en tältliknande fälla, liv i marken med jordprover, och dessutom spela in ljus och sätta upp kamerafällor. Det där blir vansinniga mängder data, men vi har jobbat fram statistiska metoder för att hantera det.

3) Varför är detta viktigt?

− Enligt de uppskattningar som finns i dag är 80 procent av alla arter okända. Det här är en enorm utmaning för alla typer av vettig naturresursförvaltning. Vem skulle kunna driva ett företag om 80 procent av tillgångarna och 80 procent av personalen var okänd?

svampar i regnskog

I dag finns omkring 100 000 kända svamparter men det verkliga antalet kan vara 100 gånger större. Det nya forskningsprojektets mål är att kartlägga hur stor den okända mångfalden är och vilka krafter som formar den.

Bild: 
iStock

4) Vet vi inte i stort sett redan vad som behöver göras för att stoppa förlusten av biologisk mångfald?

− Det gör vi nog, det krävs ingen rocket science för att säga att vi behöver stoppa global uppvärmning och förstörelse av livsmiljöer. Men det vi inte vet är vad som följer av vår nuvarande framfart. Om vi inte känner till nuläget ifråga om hur mångfalden är uppbyggd så finns ingen möjlighet att förutspå hur den kommer att förändras under olika scenarier.

5) 350 av 450 fällor ska sättas upp i Sverige och på Madagaskar, varför just här?

– Vi vill jämföra två extremfall av hur biologisk mångfald har formats. I Sverige hade vi i stort sett inga arter alls för 15 000 år sedan, allt har vandrat in efter senaste istiden. Medan på Madagaskar har arterna utvecklats på plats under årmiljonerna, i stor stabilitet.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.