Hjälp forskarna förhindra översvämning

Skyfall och andra sorters extremväder väntas bli vanligare och allvarligare på grund av klimatförändringarna. De kan orsaka stor skada och leda till betydande samhällskostnader, som efter översvämningen i Gävle i augusti 2021.

För att skydda samhället krävs detaljerad kunskap om de skyfall och översvämningar som drabbar Sverige. I dag har detta kunskapsunderlag flera brister, vilket forskare vid Karlstads universitet vill ändra på i ett nystartat forskningsprojekt som delvis bygger på medborgarforskning.

– Skyfall är sällan så stora att det blir några djupare utredningar från exempelvis länsstyrelsen. Däremot är de många, vilket gör dem till en stor belastning totalt sett, säger Lars Nyberg, professor i risk- och miljöstudier och projektets ledare.

Det är svårt att samla in data om skyfall. För att lösa det behövs fler regnmätare än de som i dag tillhandahålls av SMHI och kommuner, säger Lars Nyberg. 

Planen är att samarbeta med privatpersoner över hela landet som redan har eller skaffar regnmätare. Den datan kan förbättra dagens modeller som simulerar hur en översvämning kan slå mot ett visst område.

Att använda data från försäkringsbolag är annars ett av de bästa sätten att studera skador efter översvämningar i stor skala. Men informationen finns utspridd hos olika bolag och kan vara belagd med sekretess. Ett annat huvudtema i projektet är därför att samarbeta med försäkringsbolagen. Det ska ge en tydligare bild av skadorna och inte minst samhällskostnaderna, eftersom förebyggande insatser också är kostsamma.

– I vissa lägen kan det vara mer rimligt att ta eventuella skadekostnader i efterhand, säger Lars Nyberg.

Forskningsprojektet Deltagardriven klimatanpassning – crowdsourcing av data för bättre hantering av urbana översvämningsrisker ska pågå mellan år 2021 och 2025. Forskare från Lunds universitet och SMHI deltar också i projektet.