Annons

Lag och ordning har seglat upp som den viktigaste politiska frågan för göteborgare – i princip oavsett vilket politiskt läger man tillhör.

Bild: 
Getty images

”Hög tid för politiker i Göteborg att agera”

En stad med växande otrygghet och oro kring gängkriminalitet, där lag och ordning blivit väljarnas viktigaste fråga. Så beskrivs Göteborg i en ny forskarantologi, med anledning av stadens 400-årsjubileum.

Annons

F&F ställer fem frågor till Björn Rönnerstrand, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och en av redaktörerna bakom forskarantologin Hög tid för Göteborg.

1 | Vilka är de viktigaste resultaten i antologin?

– Att politiskt intresse, deltagande och engagemang är högre i mer välbärgade områden, vilket speglar att Göteborg är en väldigt segregerad stad. Vi studerar även mellanmänsklig tillit, som är en viktig grundförutsättning för en fungerande demokrati. Graden av tillit är lägre i mer resurssvaga områden, och områden med många utrikesfödda.

– Men de som har ett högt förtroende för skolan har också ofta ganska hög tillit, även om de bor i områden med många utrikesfödda. Det visar vilken betydelse skolan har för att upprätthålla hög tillit i en segregerad stad som Göteborg.

 – Vi tittar även på missnöje med den lokala demokratin, som inte följer det väntade socioekonomiska mönstret. I Göteborg finns missnöjet främst i resursstarka områden, medan de i resurssvaga områden är mer nöjda med vad staden levererar. Generellt finns ett högre missnöje i Göteborg jämfört med andra kommuner i Sverige, så det finns ett hemmakokt problem att ta tag i. (Läs mer i artikeln ”Fritt fall för demokratin i Göteborg”.)

– Ett annat resultat är att trygghetsfrågor samt lag och ordning har seglat upp som den viktigaste frågan för göteborgare, i princip oavsett vilket politiskt läger man tillhör. Vi ser även en ökad otrygghet under de senaste åren, och likaså en ökad oro för gängrelaterad brottslighet – från 12 till 17 procent mellan åren 2018 och 2020.

2 | Finns det några positiva resultat du vill lyfta fram?

Ett kapitel handlar om göteborgarnas friluftsliv. Vi ser en "pandemieffekt" att långt fler göteborgare vistades i naturen under 2020 jämfört med 2019. Men även där finns socioekonomiska skillnader. Det är framför allt kvinnor, höginkomsttagare och högutbildade som är ute i naturen.

– Det är lite paradoxalt, eftersom närheten till naturområden är relativt jämnt fördelad mellan resursstarka och resurssvaga områden i Göteborg. I många större städer internationellt pratar man om en slags miljöorättvisa där fattiga människor inte har samma tillgång till naturen.

3 | Vad hoppas ni att forskningen ska leda till?

Att beslutsfattare i Göteborg tar del av resultaten, och att vi på så sätt bidrar till en kunskapsbaserad diskussion om de kommande utmaningarna för den göteborgska demokratin.

4 | Hur kan läsare och politiker i andra delar av Sverige ha nytta av resultaten?

Göteborg är en stor, viktig stad som andra politiker och beslutsfattare kan tänkas följa. Många av resultaten kan troligen även generaliseras till andra större städer i Sverige.

5 | Varför heter antologin just Hög tid för Göteborg?

Dels är det en ordlek med ordet "högtid", då Göteborg i år firar 400 år, och demokratin firar 100 år. Men det är även hög tid för politiker i Göteborg att agera, och ta tag i exempelvis problemen kring misstroende mot lokalpolitiken.

Fritt fall för demokratin i Göteborg

Efter år 2008 störtdök siffrorna över hur nöjda göteborgarna var med stadens demokrati – en oroväckande trend som sak

2021-11-12

Allmän rösträtt 100 år – men långt ifrån alla fick rösta

Demokratin var inte fullbordad i och med att kvinnor fick rösta i riksdagsvalet 1921.

2021-09-08

Fake News är inte största hotet mot demokratin

Det sätt som världen försöka stoppa falska nyheter på är ett större hot mot demokratin än de falska nyheterna i sig.

2020-03-21

Ja må den leva!

2019-03-07

”Den täta gröna staden är mest hållbar”

Det bästa för både miljön och vår egen hälsa är om vi bor i täta städer med mycket grönska.

2021-10-11

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.