Industriarvet en läxa för grön omställning
När tung industri ska ställa om till miljövänligare teknik är det viktigt att lära av industrialiseringens arv, enligt forskare som planerar världskongress i Kiruna. Mer hänsyn måste också tas till hur människor påverkas av etableringarna.
Flytten av Kiruna är ett exempel på hur erfarenheter från industrihistorien skulle kunna användas för framtida etableringar.
Bild: Dag Avango
Tung industri som stålsektorn satsar hårt på en grön omställning till teknik som ska klara hållbarhetsmålen. Men det finns många aspekter att ta hänsyn till så att man inte gör om misstag från industrialiseringen. Exempelvis kan lärdomar från markkonflikter ligga till grund när vindkraft ska byggas ut i stor skala, anser Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet.
Ett annat exempel som Dag Avango tar upp är industrins miljöeffekter. Avfallsstudier är ett forskningsområde som växer globalt.
– Det behövs större forskningsinsatser som tittar på vad som sker vid avindustrialisering för att lära hur vi ska hantera arvet av den nya industri som skapas i dag. Vi blir bättre rustade att hantera konsekvenser av framtida industri om vi har en god historisk grund.
Återanvända infrastruktur
Industriarkeologi kan ge underlag för forskning kring förändringsprocesser. Det handlar bland annat om att se hur byggnader och infrastruktur från äldre industri har återanvänts, och hur man kan skapa nya värden med återvinning och omställning för ökad miljönytta.
Det system med gruvor, samhällen, infrastruktur för malmtransport och energiförsörjning i norra Sverige som byggts sedan 1880-talet är en viktig anledning till att nya etableringar görs just i norr.
– Det är grunden för den gröna omställningsindustrin, med H2 Green steel i Boden, Hybrit i Gällivare och SSAB som ska introducera nya processer, säger Dag Avango.
Grön teknik kräver också resurser
Att ställa om till grönare teknik i stor skala minskar koldioxidutsläpp men kräver samtidigt nya resurser, framför allt energi och mineraler.
Kongress om grön omställning
En kongress om det industriella arvets roll i grön omställning ska hållas i Kiruna år 2025. Den arrangeras av TICCIH, en internationell sammanslutning av forskare som studerar industriarvet, och är rådgivande organ i Unescos världsarvsarbete.
Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet, sitter i organisationens styrelse och leder planeringen av kongressen.
Uppemot 500 kulturarvsaktörer och forskare från hela världen väntas samlas.
En viktig aspekt av industriarvet är erfarenheterna av det storskaliga markutnyttjandet för energi, skogsbruk och gruvdrift, som påverkat bland annat renskötande samer och småbrukare. Och det fortsätter med regeringsbeslutet att ge koncession för Kallakgruvan och Bolidens satsning på ett jättelikt dagbrott i Gällivare, där människor tvingats lämna två byar då de ska rivas.
– Det skapar nya spänningar och är en samhällsfråga som måste hanteras. Både de positiva och negativa arven kommer att spela en direkt roll. De skapar både förutsättningar och begränsningar, säger Dag Avango.
– Historiker och kulturmiljövården behöver bli bättre på att inte bara fokusera på framgångsberättelserna om det industriella arvet, utan även lyfta svårare berättelser om samhällskonsekvenser och miljöeffekter, lokalt och globalt.
Dag Avango efterlyser också mer forskning kring vad som händer med samhällen när en stor arbetsgivare går förlorad. Det är forskning som spänner över ett antal discipliner, som miljöhistoria, kulturgeografi, post-koloniala studier, etnologi och arkitektur.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.
