Jorden redo för yttre hot

– Schmackedunk, mitt i prick! utbrast rymdforskaren Jan-Erik Wahlund när rymdsonden Dart kraschade rakt in i en asteroid. Tack vare experimentet ökar våra möjligheter att undvika en katastrof nästa gång en himlakropp kommer farande rakt mot jorden.

Publicerad

När Dart närmade sig Dimorphos gick det att se strukturen på asteroidens yta.
Bild: Nasa/Johns Hopkins AP

Efter en nästan tio månader och drygt 11 miljoner kilometer lång färd var det dags för det första planetära försvarsexperimentet någonsin. Klockan 01:14 den 27 september kraschade Nasas rymdsond Dart, Double Asteroid Redirection Test, in i asteroiden Dimorphos.

Målet med kraschen var att se om det går att ändra färdriktningen hos en asteroid, så att en liknande metod kan användas mot asteroider som är på väg mot jorden. Tekniken som Nasa använde kallas för kinetisk stöt. Den går ut på att ändra asteroidens hastighet med hjälp av rörelseenergin från den drygt 500 kilo tunga rymdsonden som färdas i mer än sex kilometer varje sekund.

– Dart kom in mitt bland en massa stora stenar som nog kastades ut. Nu följer noggranna och lite tidskrävande observationer för att se om asteroiden förflyttat sig, säger Jan-Erik Wahlund, forskare vid institutet för rymdfysik i Uppsala.

Dimorphos är en ungefär 160 meter stor asteroid som ligger i en omloppsbana kring den större asteroiden Didymos. Asteroiderna utgör inget hot mot jorden. Nasa har valt systemet eftersom det är lättare att observera förändringar i en asteroids omloppsbana snarare än rörelsen hos en asteroid som åker själv genom rymden.

Nasas forskare hoppas att Dimorphos omloppstid på nästan 12 timmar kommer att minska med ett par minuter efter kollisionen. Hur stor förändringen blir går dock att fastställa först om ett par veckor.

Hotet från rymden

Att Nasa vill utveckla ett planetärt försvar beror på att asteroider och andra mindre himlakroppar kan påverka livets utveckling på jorden. Det mest kända exemplet på detta är den 5–10 kilometer stora asteroiden Chicxulub som slog ned i nuvarande Mexiko för 66 miljoner år sedan. Kraschen gjorde att omkring 75 procent av jordens arter dog ut och att dinosaurierna förlorade sin dominerande ställning.

– De kilometerstora planetdödarna kommer med cirka 100 miljoner års mellanrum. Som tur är har vi hyfsad koll på alla asteroider större än 1 km, och ingen av dem är på väg mot jorden, säger Jan-Erik Wahlund.

Men även asteroider mindre än Chicxulub kan utgöra ett hot. Det finns uppskattningsvis 25 000 asteroider som skulle kunna orsaka omfattande skada om de kolliderade med jorden. Av dessa har Nasa och den Europeiska Rymdorganisationen Esa koll på ungefär hälften. Ingen av de observerade asteroiderna riskerar att krascha med vår planet de kommande hundra åren.

Det kan dock finnas mellanstora och hitintills oidentifierade asteroider som ligger i en riskabel kurs mot jorden.

– En asteroid på 100 meter kan slå ned när som helst, säger Jan-Erik Wahlund.

– Sker det på land är sannolikheten stor att den träffar vildmarken. Blir det i havet ger det upphov till en rejäl tsunami. Men om en ännu större asteroid träffar jorden kan städer och till och med områden stora som länder utplånas. Dessa asteroider kan vi göra något åt om vi upptäcker dem i tid.

”En ny era för mänskligheten”

De sista fyra timmarna navigerade Dart helt självständigt. En kamera på rymdsonden fotograferade Dimorphos och skickade en bild till jorden varje sekund. I närheten av asteroiden var den italienska rymdsatelliten LICIACube redo att fotografera kraschen.

Dimorphos syntes i början som en ensam, ljus pixel i rymdens mörker. Pixeln växte i form till en asteroid, och några sekunder innan kollisionen gick det att se enskilda stenar på Dimorphos yta.

Darts väg rakt mot asteroiden

Efter den lyckade kraschen sade Lorie Gaze, föreståndare för Nasas avdelning för planetvetenskap:

– Vi går in i en ny era för mänskligheten, en era då vi potentiellt har förmågan att skydda oss från någonting likt ett farligt asteroidnedslag.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

På jorden och i rymden observerade flera teleskop kollisionen för att lära sig mer om asteroidsystemet. I framtiden kommer än mer noggranna observationer att utföras med hjälp av Esas rymdsond Hera. Den kommer att skjutas upp i slutet av 2024, och om allt går som planerat når den Dimorphos i slutet av 2026.

– Hera kommer att kunna observera mycket mer i detalj vad som hänt och bestämma mer exakt effekterna av kollisionen, säger Jan-Erik Wahlund. Då får vi också information om båda asteroidernas massor, banor, eventuella rotation och sammansättning.

Se Nasas inspelade livesändning.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor