Kärnkraften minskar – men några länder tror på vändning

En bransch i motvind som präglas av förseningar och höga investeringskostnader. Bilden av kärnkraftsindustrin är allt annat än munter i en ny rapport som tagits fram med stöd från bland annat tyska myndigheter.

Under 2022 minskade den totala kärnkraftproduktionen i världen med fyra procent. Som andel av den totala elproduktionen stod kärnkraften för 9,2 procent vilket är den lägsta andelen på fyra decennier och långt från toppnoteringen på 17,5 procent 1996.

De senaste 20 åren har fler gamla reaktorer stängts än nya startats. Totalt har 105 stängts ner medan 99 nya kopplats in på elnätet, varav 49 i Kina som också är det land som tillsammans med Ryssland bygger flest nya reaktorer.  

Men klimatkrisen har lett till ett förnyat intresse för kärnkraften. Under det pågående klimatmötet i Dubai har drygt 20 länder, inklusive Sverige, lovat att arbeta för att trefaldiga den installerade kapaciteten till 2050.

Enligt den svenska regeringen behövs en ”massiv” utbyggnad av kärnkraften för att klara elektrifieringen av samhället. Till 2045 bedöms elbehovet att vara dubbelt så stort som i dag.

Målet är att det ska finnas ny kärnkraft som motsvarar två storskaliga reaktorer på plats i Sverige till 2035. En första ansökan skulle då behöva lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten under 2025 enligt regeringens ”färdplan för ny kärnkraft”, som presenterades i mitten av november.  

Men alla är inte övertygade om att kärnkraften är nyckeln till en fossilfri framtid.

– Det är klart att kärnkraften kan spela en roll, men det stora bidraget för att fasa ut fossil elproduktion kommer från förnybar energi som är konkurrenskraftig och växer så det knakar, säger Max Åhman, docent på avdelningen för miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

På plats i Dubai konstaterar han att det är betydligt större fokus på förnybar energi än på kärnkraft på det pågående klimatmötet COP28.

– Bara någon dag efter deklarationen om att trippla kärnkraftskapacitet till 2050 gjorde 118 länder ett uttalande om att trippla den förnybara elproduktionen till 2030, och den förnybara elproduktionen är redan större än den från kärnkraften.

Ett problem med förnybar energi är att den varierar med vädret, men enligt Max Åhman finns tekniska lösningar som kan parera för svängningarna.

– Det går att kombinera förnybar energi med bättre styrning, energilagring och vätgastillverkning. Inom industrin finns också en stor vilja att anpassa sig och jobba mer flexibelt, säger han och tillägger att inte heller kärnkraften är fullt pålitlig utan måste ibland snabbstoppas.

Elsystemet behöver ses som en helhet som ska leverera el till ett rimligt pris. Här finns olika tekniska lösningar och en debatt mellan olika läger om vilket system som blir mest kostnadseffektivt.

– Vissa tror att kärnkraftens kostnader kan sjunka. Jag tillhör skaran som tror att utvecklingen av batterier, vätgaslagring och smarta elnät nu går så snabbt att det är väldigt svårt för kärnkraften att konkurrera, säger Max Åhman.

För att pressa både priset och byggtiden utvecklar kärnkraftsindustrin mindre varianter av de traditionella stora reaktorerna, så kallade SMR, små modulära reaktorer. Tanken är att dessa mindre reaktorer ska kunna serietillverkas på fabrik.

Men än finns inga sådana fabriker och ett bakslag kom i höstas då en av pionjärerna inom SMR-teknik, det amerikanska företaget Nuscale, tvingades att lägga ner ett prestigefyllt projekt i Idaho, USA, på grund av skenande kostnader. Målet var att bygga sex små reaktorer till 2029.

På det statliga energibolaget Vattenfall pågår en utredning om att bygga små modulära reaktorer, SMR, vid Ringhals. Den ska vara klar före årsskiftet och ingår i en större utredning om ny kärnkraft som även inkluderar stora reaktorer.