Korallsvampar avslöjar historiskt klimat

Världshaven kan redan ha värmts upp med mer 1,5 grader sedan industrialiseringen. Det menar forskare som har studerat data från urgamla svampdjur.

Publicerad

Tack vare bottenlevande svampdjur har forskare kunnat spåra 300 år gamla havsvattentemperaturer. De marina svampdjuren påminner om revbildande koraller, och kallas därför för korallsvampar.
Bild: Doug Kesling

Det bottenlevande marina svampdjuret Ceratoporella nicholsoni är känt för sin långa livslängd. Svampdjuren kallas ibland för korallsvampar och kan bli över 1 000 år gamla. Nu har forskare använt dem för att uppskatta historisk temperatur.

I de hårda kalkskeletten lagras strontium (Sr) och kalcium (Ca) i tydliga lager, och olika mycket beroende på hur varmt det har varit vid olika tidpunkter. I den nya studien har forskare samlat in svampdjur från korallrev i Karibien på mellan 33 och 91 meters djup. Med hjälp av den detaljerade informationen i de skiktade skeletten spårade studieförfattarna historiska havsvattentemperaturer så långt tillbaka som till 1700-talet.

Svampdjur i genomskärning.
Bild: Hector Ruiz

Kan redan ha passerat 1,5 grader

Nu slår forskargruppen fast att koldioxidutsläppen orsakade av mänsklig aktivitet kan ha påverkat världshaven tidigare och kraftigare än förväntat.

Enligt studien, som är publicerad tidskriften Nature Climate Change, syntes utsläppen från industrialiseringen redan på 1860-talet – 40 år tidigare än vad FN:s klimatpanel IPCC beräknat. Mot bakgrund av detta menar forskarna att den globala uppvärmningen redan passerat 1,5 grader sedan förindustriell nivå, och att vi med nuvarande utsläppsnivåer kan nå 2 grader redan i slutet av 2020-talet. Det är nästan 20 år tidigare än andra uppskattningar.

Thomas Dahlgren, forskare på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, konstaterar att metoden att skatta vattentemperatur utifrån strontium och kalcium har använts i minst 20 år. Han beskriver det som en gedigen metod.

– Forskarna drar slutsatsen att det vattenlager som svampdjuren lever i ger en sannare bild av atmosfärens temperaturhöjning än termometerdata från lufttemperaturer eller ytvatten, som är känsligare för väder och dygnsvariationer, säger Thomas Dahlgren.

Ett komplement till termometern

Termometern uppfanns på 1600-talet, men det skulle dröja ända till 1880-talet innan forskare kunde mäta global medeltemperatur för hela planeten.

Genom att studera naturens egna arkiv kan FN:s klimatpanel IPCC och andra aktörer ändå dra slutsatser om historiskt klimat. Det kan till exempel handla om årsringarna hos träd eller droppstensformationer i grottor. Även sten, torv och isborrkärnor från glaciärer används som klimatarkiv.

Efterlyser data från fler platser

Volker Brüchert är forskare i biogeokemi på institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet. Han beskriver studien som intressant, men saknar detaljerad information om hur forskarna beräknat svampdjurens ålder.

– Som kemisk termometer är detta jättefascinerade. Men det finns också utmaningar och det måste man vara medveten om. Helst skulle jag vilja se data från fler platser i världen så att man kan testa åldersmodellen och se om trenden håller i sig, säger Volker Brüchert.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor