Kvinnor med postcovid sökte mer vård redan innan diagnosen
Patientdata från primärvården visar könsskillnad bland personer som drabbas av långtidscovid.
I studien har forskarna analyserat data om alla vårdbesök inom primärvården i Region Stockholm.
Bild: Getty images
Kvinnor som fick postcovid, även kallat långtidscovid, hade oftare tidigare haft depression, ångest, fatigue och huvudvärk, jämfört med andra. Det visar en registerstudie där forskarna analyserat data om alla vårdbesök inom primärvården i Region Stockholm, samt om uthämtade läkemedel.
För var och en av de 5 600 som fick postcovid-diagnos år 2021 samlade forskarna in tio kontroller, matchade för ålder och kön, och undersökte allas diagnoser ett år innan och sex månader efter diagnosdatumet.
Vad är postcovid?
- I oktober 2020 införde WHO diagnosen ”postinfektiöst tillstånd efter covid-19”, definierad som att patienten haft symtom i minst tre månader efter konstaterad infektion med covid-19.
- Postcovid kallas även långtidscovid.
- Till symtomen hör hjärndimma, feber, andfåddhet, störningar i hjärtrytm och blodtryck, muskelsvaghet och mag-tarmproblem.
- Alla åldrar kan drabbas. Vissa blir bättre över tid, andra inte. Man kan insjukna efter en första virusinfektion, men också vid en senare.
- Covidvaccin minskar risken för att drabbas av postcovid.
– Så heltäckande data finns inte för hela landet, eller utomlands, vilket gör vår studie unik, säger Axel Carlsson, apotekare och docent på institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska institutet.
Forskarna såg ett mönster i primärvården
Bakgrunden var att läkare i primärvården upplevde att de som fick postcovid redan hade sökt vård mer än andra innan denna diagnos, och att vissa symtom var vanligare hos dem.
En tolkning är att många med postcovid delar en skörhet som tidigare har yttrat sig som exempelvis ångest eller fatigue, men som även ökar risken för att drabbas av postcovid.
Bild: Daphne Macris
– Jag tror på en kombination av orsaker. Dels en skörhet, dels att de är en patientgrupp som söker vård i högre grad än andra och därför blev identifierade, säger han.
Högre tröskel för att söka vård
I mönstret att de med postcovid hade sökt mer vård tidigare fanns alltså en könsskillnad.
– Det stämde för kvinnor som grupp, men mönstret syntes inte med statistisk säkerhet hos män, säger han.
De som av någon orsak inte besöker vården hamnar heller inte i registren.
– Exempelvis kan tröskeln att söka vård vara högre om man bor i ett utsatt område och kanske inte pratar svenska. Mer diffusa diagnoser, som yrsel, trötthet, oro och ångest, är vanliga komponenter vid postcovid men kan vara svårare att verbalisera, säger Axel Carlsson.
Primärvården får utökat stöd för postcovid
- Primärvården utreder patienter med misstänkt postcovid, men specialiserad postcovidvård finns i dag bara vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. De med kognitiva symtom tas emot vid Danderyds sjukhus. En postcovidmottagning ska öppna i Malmö.
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, ska sammanställa en kunskapsöversikt om postcovid under andra kvartalet 2026.
- Socialstyrelsens kunskapsunderlag från 2024 fick kritik för att inte ge konkreta råd om utredning, diagnostik och behandling. På regeringens uppdrag ska ett uppdaterat dokument tas fram som ska sprida den kunskap som SBU nu tar fram.
