Låtsaslek som knep för att minska könsgapet
Flickor som uppmuntras att leka att de är Marie Curie blir mer motiverade att utföra vetenskapliga experiment. Kan inslag av rollspel i skolan minska könsgapet i arbetslivet?
Att uppmuntra flickor att låtsas att de är kvinnliga forskare kan vara ett verktyg för att minska könsgapet i arbetslivet inom de så kallade STEM-ämnena –naturvetenskap, teknik, ingenjörsämnen och matematik. Det tror forskarna bakom en amerikansk studie, som nyligen publicerats i Psychological Science.
I en experimentell studie lät de 240 barn mellan 4 och 7 år genomföra vetenskapliga experiment tillsammans med en forskare. Barnen delades in i tre grupper för att undersöka om olika föremål flöt eller sjönk i vatten.
Uppmanades att leka Marie Curie
- Den första gruppen fick höra talas om en framgångsrik forskare före experimentet – flickorna om Marie Curie och pojkarna om Isaac Newton.
- Den andra gruppen uppmuntrades att låtsas att de var antingen Marie Curie eller Isaac Newton när de utförde experimenten.
- Den tredje gruppen, kontrollgruppen, utförde experimenten utan inspiration av förebilder.
Marie Curie
Marie Curie (1867–1934) var den första kvinnan som tilldelades ett Nobelpris när hon mottog priset i fysik 1903. Åtta år senare, 1911, fick hon kemipriset och blev den första person att tilldelas Nobelpriset två gånger.
Källa: Nobel Prize Museum
Forskarna mätte barnens motivation och uthållighet genom att räkna hur många experiment de orkade genomföra. Pojkarnas uthållighet var ungefär densamma under alla tre förhållanden, de slutförde i snitt 14 experiment.
Rollspel utmanar könsstereotyper
Bland flickorna tröttnade de i kontrollgruppen redan efter fem experiment. Gruppen som fick höra om Marie Curie orkade göra nio stycken, medan de som fick låtsas att de själva var Marie Curie slutförde tolv experiment.
Forskarnas teori är att barnen genom leken där de föreställde sig att de var någon annan kunde distansera sig från könsstereotyper och föreställda förmågor om vilka ämnen de är bra på. Inslag av rollspel, som det i experimentet, skulle kunna vara ett sätt att angripa könsgapet i arbetslivet från grunden, menar forskarna.
Una Tellhed, som forskar om socialpsykologiska förklaringar till könssegregeringen på arbetsmarknaden vid Lunds universitet, gillar studien. Det är ovanligt att göra den här typen av studier på så små barn, menar hon.
– Den är en intressant och nyskapande. Jag tycker att man borde försöka replikera den. Det verkar vara en lovande intervention när man jobbar med små barn, kanske man kan införa sådana här moment i förskolan?
Associerar teknik med killar
I Sverige liksom i övriga delar av världen är tekniksektorn en mansdominerad bransch. Enligt Nyckeltalsinstitutets branschrapport från 2021 är endast en av tre anställda inom it- och telekombranschen kvinnor.
– Vi kan se att det finns starka könsstereotyper som handlar om tekniskt kunnande i Sverige. Skolelever associerar teknik mer med män än med kvinnor på datoriserade tester. De skattar också killar som bättre på teknik och deras lärare förknippar teknik mer med killar än tjejer, säger Una Tellhed.
Att låtsas vara Marie Curie hade i studien en positiv effekt på självförtroendet. Men självförtroendet steg även hos de flickor som endast fick höra om Marie Curie.
– Så brukar det inte vara för äldre, som tonåringar eller studenter. Om man berättar om en kvinna som jobbar inom ett mansdominerat yrke och visar att hon är framgångsrik kan det sänka både självförtroendet och intresset. Det kan bero på att ”förebilden” upplevs som svår att identifiera sig med, förklarar Una Tellhed.
För äldre elever skulle hon vilja se dataspel, där tjejer får leva sig in i rollen som till exempel forskare.
– Om tech-branschen menar allvar med att de vill ha in fler kvinnor kanske de ska bidra till att ta fram just dataspel som riktar sig till tjejer där man ser flickor göra rollerna, säger hon.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer