Annons

Bild: 
Getty images

”Migrationslagen skadar svensk forskning”

De nya kraven för permanent uppehållstillstånd saboterar Sveriges strävan efter att vara en kunskapsbaserad nation – och är ett svek mot utländska doktorander. Det anser Jenny Iao-Jörgensen, ordförande för doktorandföreningen inom SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

Annons

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikterna i texten är skribentens egna.

FORSKARKOMMENTAR. Den 20 juli 2021 fick Sverige ny migrationslagstiftning. I ett slag försvann regler som tidigare gjort Sverige till ett mycket attraktivt land för unga människor som vill doktorera och sedan söka permanent uppehållstillstånd.

Många medlemmar i vår organisation hör av sig och berättar om besvikelse och stress inför den nya situationen. ”Innan den nya lagstiftningen kom hade jag planerat att bilda familj här. Nu är allt borta” skriver Divya Grover, doktorand från Indien vid Chalmers tekniska högskola.

Den tidigare lagstiftningen gav utländska forskare som har haft tillfälliga uppehållstillstånd i fyra år rätt att söka och få permanent uppehållstillstånd. Systemet gynnade både det svenska forskarsamhället och företag i behov av högkvalificerad personal. Gruppen är eftertraktad. Bara 1,3 procent av den svenska arbetsstyrkan har en doktorsexamen.

Jenny Iao-Jörgensen är ordförande för doktorandföreningen inom SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

Den nya lagstiftningen är ett hårt slag mot Sveriges internationella rykte, forskarsamhället och ambitionerna att bygga en kunskapsnation. Och den är oförenlig med de kortsiktiga anställningsavtal som är vanliga för doktorander – utländska eller inte – under studierna och direkt efter examen.

Anställningsvillkoren för doktorander hör till de sämsta bland högutbildad personal på hela den svenska arbetsmarknaden, trots att de är den mest utbildade gruppen.

Doktorander befinner sig i en gig-ekonomi till följd av brist på forskningspengar och fasta tjänster inom akademin. Men trots de osäkra anställningsvillkoren får de flesta snabbt kvalificerade jobb efter sina studier så att deras kunskaper kommer till nytta.

Den nya kraven är helt orimliga. Utländska doktorander och forskare måste ha en anställning som enligt Migrationsverket uppfattning kommer att vara i minst 18 månader vid den tidpunkt beslut om permanent uppehållstillstånd fattas. Men deras arbetsmarknad är extremt osäker och kortsiktig. Det betyder att praktiskt taget alla utländska doktorander och forskare som före den 20 juli hade antagit att de var berättigade till permanent uppehållstillstånd enligt den tidigare lagstiftningen nu är diskvalificerade. Det har lett till stor frustration.

”Jag hade ett erbjudande om ett bättre betalt jobb redan innan jag började doktorera här, och det hade många andra jag känner också”, skriver Divya Grover. ”Denna lagstiftning kommer att orsaka ekonomisk förlust för Sverige, och den kommer definitivt att avskräcka många från att komma hit och investera fem år av sitt liv.”

Den nya lagstiftningen undergräver också de senaste årens framsteg när det gäller internationalisering inom den svenska högre utbildningen. Ungefär var fjärde av Sveriges 17 000 doktorander har utländsk bakgrund. Internationellt utbyte inom forskningen har många fördelar, något som är uppenbart för alla Forskning & Framstegs läsare. Trots det ignorerade myndigheterna varningar från SULF och andra fackföreningar om att en skärpt migrationslag skulle skada svensk forskning och ekonomi.

En doktorandutbildning kostar mellan fyra och sex miljoner kronor. Den nya lagstiftningen kommer att slösa bort dessa viktiga investeringar och beröva det svenska samhället högt utbildade färdigheter inom olika områden som miljö, energi, teknik, samhällsvetenskap och humaniora.

Utländska doktorander och forskare är en försummad grupp som lämnar få avtryck i Sveriges offentliga statistik. Det gör dem extra utsatta när lagstiftare ändrar regler utan att noga tänka igenom konsekvenserna. Nu måste Sveriges riksdag begripa att utländska doktorander och forskare har hamnat i kläm ­– och omedelbart vidta åtgärder för att dessa högkvalificerade personer ska ha möjlighet att stanna i Sverige och bidra till vår välfärd.

Det här är Jenny Iao-Jörgensen

Doktorand vid Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, Lunds universitet.

• Ordförande för doktorandföreningen inom SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

• Flyttade till Sverige från Kina år 2007 och har mellan åren 2009 och 2018 arbetat på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.