Annons

Minskade utsläpp under corona-pandemin

De globala koldioxidutsläppen föll med 17 procent tidigt i april. För hela året kan utsläppen minska med omkring 7 procent. Det är ungefär den minskning som krävs för att nå internationella klimatavtal, men vägen dit är inte nedstängning, enligt forskarna bakom en ny studie.

Annons

Den första vetenskapligt granskade artikeln om utsläppsminskningar i pandemins spår publiceras i dag i Nature Climate Change. Bakom den står en internationell grupp av forskare som ingår i forskarnätverket Future Earth.

− Den här studien visar att när vi gör stora restriktioner så får vi väldigt stora omedelbara effekter. Om alla länder hade haft sina strängaste restriktioner samma dag så hade vi minskat utsläppen med en fjärdedel, säger Erik Pihl som är klimatanalytiker på Future Earth.

Omkring 17 procents minskning gällde de dagar då nedstängningen var som störst globalt, men om en del av restriktionerna ligger kvar hela året kan vi hamna omkring 7 procents utsläppsminskning under 2020, räknar artikelförfattarna med. I så fall är vi i nivå med den minskning som behövs varje år för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

Samtidigt kan detta kanske skapa en uppgivenhet – vi har vidtagit extrema åtgärder och vinsten blir inte större än att vi ligger i fas med utsläppsmålen. Men här måste vi komma ihåg att den här nedstängningen hade inget med klimat att göra. Många av åtgärderna är raka motsatsen mot vad man vill göra i en klimatomställning, enligt Erik Pihl.

− Att gå på restaurang, träffa sina vänner, gå på teater och så vidare, det är väldigt klimatvänliga aktiviteter.

Klimatåtgärder är mindre kännbara

De flesta klimatåtgärder är betydligt mindre kännbara i vardagen, som att ställa om de stora energisystemen. Dessutom måste det göras successivt.

− Tanken har aldrig varit att stänga ner samhället över en natt.

Enligt Erik Pihl finns många lågt hängande frukter att plocka när det gäller utsläppsminskningar. Han nämner till exempel matsvinn och gasläckor. Att söka upp och täppa till läckor i fossilgasindustrin skulle ge oss minskningar som motsvarar många gånger Sveriges utsläpp, men branschen ser det inte som lönsamt ännu.

Han nämner också att det finns många omställningsåtgärder som är positiva ur hälso- och trivselsynpunkt, som exempelvis att bygga ut cykelbanor.

Corona ger begränsade positiva effekter på klimatet

Forskarna bakom studien är noga med att påpeka att corona-krisen ska ses som den mänskliga tragedi den är och att eventuella direkta positiva effekter för klimatet är begränsade. Åtgärderna för att hantera en pandemi är annorlunda än de för klimatkrisen, men det finns en del lärdomar att dra.

En sådan lärdom är att man nu har mätt koldioxidutsläppen dag för dag globalt, vilket aldrig har gjorts tidigare. Sådana siffror brukar ta månader och år att få fram.

− Med hjälp av metoder som vi utvecklat här kan vi kanske gå över till mer regelbundna uppdateringar av koldioxidutsläpp i realtid, vilket man i dag kan med BNP och viktiga råvaror som olja, säger Robbie Andrew på Center for International Climate Research i Oslo, i ett pressmeddelande.

Minskningen på grund av pandemin gör förstås inte heller att koldioxiden minskar totalt sett. Om man ser koldioxiden i atmosfären som vattnet i ett badkar så har vi skruvat åt kranen lite, men det blir fortfarande mer vatten i badkaret. Och alltså mer koldioxid i atmosfären, förklarar Erik Pihl.

I Sverige är framför allt resandet påverkat

I Sverige sjönk utsläppen ungefär lika mycket som andra länder fastän vi inte har stängt ner samhället lika kraftigt. Förklaringen till det är att pandemin framför allt har påverkat resandet och i Sverige står transporter för en relativt stor del av utsläppen, enligt Erik Pihl.

− Eftersom vi har ganska låga utsläpp från vår elproduktion så blir resorna en större del av våra totala utsläpp jämfört med många andra länder. 

En central men svår fråga är om våra koldioxidutsläpp kommer att återgå till det normala när krisen är över, säger Glen Peters, forskningschef på Center for International Climate Research i Oslo, i ett pressmeddelande.

− När olika länder och sektorer återhämtar sig är det oklart om aktivitetsnivåerna kommer att återgå till normala nivåer eller om vi kan se permanenta förändringar i beteende. Världen har redan påbörjat en klimatomställning och det är möjligt att vi fortsätter på den banan, med minskande utsläpp.

Så gjordes mätningarna

Forskarna bakom den nya studien har beräknat dagliga utsläpp av koldioxid i 69 länder, 50 amerikanska stater och 30 kinesiska provinser.

Forskarna bakom artikeln har inte utgått från fysiska mätningar av koldioxid i luften utan de har lagt ihop statistik från väldigt många källor. Till exempel har de tittat på länders elförbrukning, kolförbrukning och produktion inom stålindustrier och data från mobiltelefoner som visar hur människor rör sig i trafiken. Det har verifierats med satellitmätningar av kvävedioxid, som bildas vid förbränning av fossila bränslen och kan avslöja ungefär hur mycket koldioxid som har släppts ut.

Det finns förstås många osäkerhetsfaktorer som gör det svårt att få fram exakta siffror. Dessutom finns koldioxidkällor som inte tagits med i beräkningarna. En sådan är avskogning i Amazonas, som enligt preliminära siffror är väldigt kraftig just nu. Utsläppen därifrån kan väga upp en del av minskningarna som coronakrisen har skapat.

Största utsläpparna minskade mest

Under årets första fyra månader (januari–april) minskade utsläppen i världen med totalt 1 048 miljoner ton. I de största länderna minskade utsläppen mest.

• Kina -242 MegatonCO2
• USA med -207 MegatonCO2
• Europa med -123 MegatonCO2
• Indien med -98 MegatonCO2

Största relativa utsläppsminskningar:

• Luxemburg (-45%)
• Nya Zealand (-41%)
• Danmark (-34%)
• Norge (-34%)
• Spanien (-32%)
• USA (-32%)

Transporter minskar mest

Under 2019 släppte världen ut cirka 100 miljoner ton koldioxid per dag från förbränning av fossila bränslen. I början av april 2020 bedöms den siffran ha sjunkit till 83 miljoner ton per dag, en minskning med 17 procent.

I de länder som haft strängast begränsningar av rörlighet sjönk utsläppen från flyg med 75 procent i början av april medan utsläppen från vägtransporter minskade med 50 procent och från kraftproduktionen med 15 procent. Nedgången för industrin verkar ligga runt 35 procent men denna siffra är mycket osäker på grund av brist på tillgängliga data. Utsläppen från bostäder ökade i stället med 5 procent.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.