Musiksmaken svänger genom hela livet

Så styr kraven i olika livsskeden vad vi lyssnar på.

Publicerad
Forskarna har delat in musikgenrerna i fem kategorier: intensiv (rock, punk, alternativrock och heavy metal), opretentiös (pop, country och religiös musik), sofistikerad (blues, jazz, folkmusik, klassisk musik), samtida (rap, soul/r'n'b, funk och reggae) och mjuk (electronica, världsmusik och new age).
Bild: Grafiken bygger på studien "Music through the ages" i Journal of personal and social psychology 2013

Även om musik är viktigast i tonåren för de flesta av oss så spelar den inte alls ut sin roll senare i livet. Medan 18-åringar lyssnar på musik i medeltal 25 timmar i veckan, så hör 58-åringar i snitt aktivt på musik i 12 timmar per vecka. Det visar en studie vid University of Cambridge, Storbritannien, där man genom webbenkäter undersökt musikvanor hos tusentals individer. I den största delstudien har man fått en kvarts miljon personer i olika åldrar att beskriva sin musiksmak, data som sedan använts för att studera hur våra lyssningspreferenser förändras genom livet. I sin analys diskuterar forskarna bland annat hur musiksmaken påverkas av de utmaningar vi har i olika livsskeden.

Så kopplas till exempel ungdomens (12–19 år) frigörelse och identitetsskapande till förkärleken för ”intensiv” musik som punk och heavy metal, medan den unga vuxnas (20-39 år) relationsskapande gör ”samtida” genrer som som soul och r’n’b lämpliga, och den medelålders (40–65 år) fokus på karriär och upprätthållande av nära relationer bäddar för de mer ”sofistikerade” jazzens och klassiska musiken, samt den ”opretentiösa” countryn.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor