Ny svensk forskningssatellit

Jordens atmosfär är som en stor luftocean, och liksom i vattnet bildas det en mängd vågor där. Många väderfenomen må vara lokala men ofta skapar de större atmosfäriska vågor som ibland spänner över halva jordklotet. Vågorna kopplar ihop olika delar av atmosfären både på höjden och bredden. Hela jordens klimat påverkas av vågorna på upp till 100 kilometers höjd, i mesosfären, som är ett sällan utforskat område.

En ny svensk forskningssatellit – Mats, Mesospheric airglow/aerosol tomography and spectroscopy – ska nu vända sina instrument mot dessa vågor genom att bland annat studera de så kallade nattlysande molnen. Molnen bildas under sommaren på cirka 80 kilometers höjd då det är som kallast där.

– Dessa moln är hopkopplade med de vinterförhållanden som råder på andra sidan jordklotet. Mats ska studera vågornas utbredning och fortplantning genom att på ett nytt sätt kombinera moderna optiska mätmetoder och ny satellitteknik, säger Jörg Gumbel, professor vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet och forskningsledare för satelliten.

– Samtidigt är Mats inte större än en flyttlåda och kostar cirka 120 miljoner kronor, vilket är billigt i rymdsammanhang. Och då ingår även engångskostnader som teknikutveckling och grunddelar för satelliten. Detta hoppas vi ska komma till nytta i kommande svenska minisatelliter för studier av rymden och atmosfären, säger Johan Marcopoulos, pressansvarig vid Rymdstyrelsen som finansierar Mats-satelliten. Den ska upp år 2017 för att i två år sända mätdata ner till jorden.