Annons

Fler studier behövs för att ta reda på i vilken utsträckning undantagstillstånden har varit befogade, säger forskarna. Man behöver då titta närmre på åtgärderna som infördes i varje land och avgöra om de var relevanta för att hantera pandemin. Bilden ovan är från Budapest, Ungern, under lockdown med anledning av covid-19.
Bild: 
Getty images

Rekord i undantagstillstånd under pandemin

Under första halvåret av 2020 infördes lika många undantagstillstånd globalt som under hela det föregående decenniet. Det visar ny, svensk forskning.

Annons

Publicerad:

2021-06-28

Med ett undantagstillstånd kan en statsmakt tillfälligt ge sig själv utökade befogenheter, till exempel att införa utegångsförbud. Tanken är åtgärderna ska sättas in för att hantera svåra kriser. 

Mellan januari och juni år 2020 införde drygt hälften av världens länder undantagstillstånd i någon utsträckning. Det motsvarar antalet som infördes under hela den förgående tioårsperioden. Resultaten kommer från en studie genomförd av forskare från Göteborgs och Stockholms universitet.

– Under förra året märkte vi att vissa länder valde att införa undantagstillstånd och andra inte. Länder stod alltså inför ett likartat pandemiproblem men valde olika lösningar, och då blev vi nyfikna på varför det var så, säger Magnus Lundgren, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Fann flera gemensamma nämnare

Undantagstillstånd var vanligast i länder med medelstarka demokratier, och ovanligare både i länder med starka demokratier som Sverige och länder med icke-existerande eller svaga demokratier som Ryssland. Kartläggningen av demokratiers styrka kommer från V-Dem institutet vid Göteborgs universitet.

– I robusta demokratier blir kostnaden för att införa ett undantagstillstånd mycket högre, då medborgarna är mer tveksamma till inskränkandet av rättigheter. Medan staten i icke-demokratier redan har stora befogenheter och därför egentligen inte behöver utöka dem.

Det var också vanligare att införa undantagstillstånd om andra närliggande länder redan hade gjort samma sak. Forskarna fann även ett visst stöd för att en sämre pandemiberedskap var kopplat till en ökad benägenhet att införa undantagstillstånd, men det sambandet var svagare än de övriga två.

Hot mot demokratin en öppen fråga

Undantagstillstånd kan vara ett verktyg för att urholka demokratin i länder med ledare som har auktoritära ambitioner. Men i vilken utsträckning det har skett under pandemin får inget svar i den nya studien.

Mark Klamberg är professor i folkrätt vid Stockholms universitet, och en annan av studiens författare.

– ”Ska man vara orolig?” är en rimlig fråga att ställa, även om en pandemi av det här slaget är ett typexempel på när undantagstillstånd faktiskt kan vara befogat. Men det bör vara tillfälligt och bara handla om åtgärder som är relevanta för krisen i fråga, inte ge maktbefogenheter över hela spelplanen. 

Framtida forskning om huruvida undantagstillstånden under pandemin var befogade, skulle behöva undersöka exakt vilka åtgärder som vidtogs i varje land – till exempel om yttrandefriheten inskränktes ”på köpet”, trots att det inte krävs för att bättre kunna hantera pandemin.

Studien är publicerad i tidskriften Nordic Journal of Human Rights.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.