Resvanor under pandemin kopplas till klass

Med hjälp av blippningar från 1,8 miljoner individuella resekort har forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, kartlagt stockholmarnas resvanor i kollektivtrafiken under våren och hösten år 2020.

Statistiken är anonym, men genom att analysera varifrån morgonresorna startade kunde forskarna räkna ut var kortens ägare bodde. Detta kombinerades med data från SCB om saker som den genomsnittliga inkomst– och utbildningsnivån i området, samt hur många av de boende som är födda i Sverige.

Under våren 2020 minskade personer från de mest välbärgade områdena sitt resande med Storsockholms lokaltrafik, SL, med i genomsnitt 77 procent, jämfört med innan pandemin. I resurssvaga områden med låg utbildningsnivå och många utrikesfödda var minskningen 61 procent. Se skillnaderna i infografiken. Efter sommaren hade skillnaderna mellan grupperna minskat något. 

– Det var inte jätteförvånande slutsatser. Men nu har vi gått från att det är en ”känsla” eller hypotes, till att veta att det faktiskt stämmer, säger studiens försteförfattare Erik Almlöf, doktorand vid transportforskningslabbet ITRL, på KTH,  som också arbetar deltid som analytiker hos SL.

Studien talar inte om vad skillnaderna beror på, men om man har ett arbete som tillåter att man jobbar hemifrån är troligtvis en central faktor, säger Erik Almlöf.

– Det hade varit väldigt intressant att se om bilinnehav påverkade användandet av kollektivtrafik, men tyvärr hade vi inte med det som en faktor i vår statistik.

Resultaten utgör ytterligare ett exempel på hur personer från utsatta områden drabbas hårdare av pandemin. Folkhälsomyndigheten har tidigare gått ut med att exempelvis utrikesfödda löper större risk att bli allvarligt sjuka i covid-19, och att vaccinationstäckningen är lägre i samma grupp.

Tanken med studien var att visa vilka områden som behöver extra avgångar för att glesa ut trängseln – både nu i pandemin men också i framtiden. SL har inkorporerat forskarnas analysverktyg i sitt eget system för trafikplanering.

– I stället för att ha tomma bussar på vissa sträckor kan resurserna omfördelas till områden där trängseln är hög. Det gäller att minska utsattheten så mycket som möjligt hos de som måste resa, säger Erik Almlöf.

Studien är publicerad i European Transport Research Review. Även Isak Rubensson, Matej Cebecauer och Erik Jenelius bidrog till arbetet.