Så blir lärarnas arbetsmiljö bättre

Nitton kommunala grundskolor har under två års tid deltagit i ett forskningsprojekt som syftar till att hjälpa skolor att arbeta mer strukturerat med den psykosociala arbetsmiljön. Något som på längre sikt även väntas minska de stressrelaterade sjukskrivningarna. Sammanlagt har över 700 anställda ingått i studien.

– När skolorna tar sig tid för det här arbetet och tillsammans skapar tydliga planer och rutiner, går det faktiskt att få till en förändring, säger Lydia Kwak som är projektledare.

Bakgrunden till studien är att skolpersonalens sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa och stress har ökat, särskilt vad gäller vissa lärargrupper som förskollärare och fritidspedagoger. Samtidigt har Arbetsmiljöverkets stora skolkartläggning 2017, visat stora brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet i många skolor runt om i landet.

De nitton skolorna som deltog i studien delades upp i två grupper. Under första året fick första gruppen forskarstöd i form av en utbildningsdag och fem workshops. Dessutom startades en intern implementeringsgrupp på varje skola. Den andra gruppen fick enbart en utbildningsdag. Skolorna som fick ett bredare stöd visade ett bättre resultat i arbetsmiljöarbetet.

Vad fick då skolorna göra rent konkret? Enligt Lydia Kwak fick de först lära sig vilka som är de evidensbaserade metoderna för att förbättra arbetsmiljön (se fakta). På de workshops som anordnades fick de sedan arbeta konkret med olika förändringar i sin egen verksamhet, mycket utifrån behov som de själva fick definiera.

– Det kunde handla om tydliga rutiner om någon blir sjuk. Vad förväntas då av de andra medarbetarna? Hur gör man för att reducera stress i den situationen? Personalen fick diskuterat frågan i grupper och återkomma med konkreta förslag för åtgärder. 

Mellan de olika workshopstillfällena fick personalen i uppgift att prova de nya rutinerna i verksamheten, vilket också återkopplades vid nästa workshop.

– Arbetet har lett till flera förändringar på skolorna, förklarar Lydia Kwak. Allt ifrån hur rektor jobbar med medarbetarundersökningar till införandet av mentorskap för lärare som är nya i yrket.

Studien har även visat att ett tydligt engagemang från den kommunala förvaltningen, alltså från chefsnivån över rektor, var viktigt för arbetsmiljöarbetet. I en kommun var utbildningsförvaltningen mindre delaktig i arbetet som pågick inom forskningsstudien. I den andra kommunen fanns ansvarig personal från förvaltningen också med vid utbildningar och workshops.

– Vi ser att det blir skillnad, och att det krävs ett tydligt engagemang från förvaltningen.

Hur ska skolans personal, som redan arbetar under tidspress, hinna med allt detta?

– Den frågan har vi också ställt oss. Men det här är en uppgift som rektorer och skolans personal ändå måste göra. Det finns en lagstiftning som kräver det. Genom att ägna en viss tid åt att förändra rutiner kommer de att vinna mycket i förbättrad arbetsmiljö, vilket gör satsningen motiverad.

Hur kan skolor göra detta utan forskarhjälp?

– Företagshälsan skulle till exempel kunna ta vid, och hålla den typen av workshops som vi gjorde på skolorna. Vi hoppas också att skolorna kan lära av varandra, och av vår rapport som presenteras snart.