Annons

Skolorna satte bland annat upp tydliga rutiner för vad som gäller om någon i personalen är sjuk – vad förväntas av de andra medarbetarna?

Bild: 
Getty Images

Så blir lärarnas arbetsmiljö bättre

Ett forskarteam har hjälpt skolor att förbättra arbetsmiljön med lyckat resultat.
– En framgångsfaktor är att avsätta tid och engagera hela skolans personal, enligt Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet.

Annons

Nitton kommunala grundskolor har under två års tid deltagit i ett forskningsprojekt som syftar till att hjälpa skolor att arbeta mer strukturerat med den psykosociala arbetsmiljön. Något som på längre sikt även väntas minska de stressrelaterade sjukskrivningarna. Sammanlagt har över 700 anställda ingått i studien.

– När skolorna tar sig tid för det här arbetet och tillsammans skapar tydliga planer och rutiner, går det faktiskt att få till en förändring, säger Lydia Kwak som är projektledare.

Bakgrunden till studien är att skolpersonalens sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa och stress har ökat, särskilt vad gäller vissa lärargrupper som förskollärare och fritidspedagoger. Samtidigt har Arbetsmiljöverkets stora skolkartläggning 2017, visat stora brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet i många skolor runt om i landet.

Skolorna fick stöd av forskarna

De nitton skolorna som deltog i studien delades upp i två grupper. Under första året fick första gruppen forskarstöd i form av en utbildningsdag och fem workshops. Dessutom startades en intern implementeringsgrupp på varje skola. Den andra gruppen fick enbart en utbildningsdag. Skolorna som fick ett bredare stöd visade ett bättre resultat i arbetsmiljöarbetet.

Vad fick då skolorna göra rent konkret? Enligt Lydia Kwak fick de först lära sig vilka som är de evidensbaserade metoderna för att förbättra arbetsmiljön (se fakta). På de workshops som anordnades fick de sedan arbeta konkret med olika förändringar i sin egen verksamhet, mycket utifrån behov som de själva fick definiera.

– Det kunde handla om tydliga rutiner om någon blir sjuk. Vad förväntas då av de andra medarbetarna? Hur gör man för att reducera stress i den situationen? Personalen fick diskuterat frågan i grupper och återkomma med konkreta förslag för åtgärder. 

Mellan de olika workshopstillfällena fick personalen i uppgift att prova de nya rutinerna i verksamheten, vilket också återkopplades vid nästa workshop.

– Arbetet har lett till flera förändringar på skolorna, förklarar Lydia Kwak. Allt ifrån hur rektor jobbar med medarbetarundersökningar till införandet av mentorskap för lärare som är nya i yrket.

Studien har även visat att ett tydligt engagemang från den kommunala förvaltningen, alltså från chefsnivån över rektor, var viktigt för arbetsmiljöarbetet. I en kommun var utbildningsförvaltningen mindre delaktig i arbetet som pågick inom forskningsstudien. I den andra kommunen fanns ansvarig personal från förvaltningen också med vid utbildningar och workshops.

– Vi ser att det blir skillnad, och att det krävs ett tydligt engagemang från förvaltningen.

Hur ska skolans personal, som redan arbetar under tidspress, hinna med allt detta?

– Den frågan har vi också ställt oss. Men det här är en uppgift som rektorer och skolans personal ändå måste göra. Det finns en lagstiftning som kräver det. Genom att ägna en viss tid åt att förändra rutiner kommer de att vinna mycket i förbättrad arbetsmiljö, vilket gör satsningen motiverad.

Hur kan skolor göra detta utan forskarhjälp?

– Företagshälsan skulle till exempel kunna ta vid, och hålla den typen av workshops som vi gjorde på skolorna. Vi hoppas också att skolorna kan lära av varandra, och av vår rapport som presenteras snart. 

5 steg till bättre arbetsmiljö i skolan

1) Skolan bör ha tydliga och praktiskt tillämpbara riktlinjer för att förebygga psykisk ohälsa.

2) Skolledningen ska arbeta aktivt med att föra ut riktlinjerna i hela organisationen så att de är välkända och tillämpas i den dagliga verksamheten.

3) Skolledningen bör ha de kunskaper som krävs för att bedriva ett förebyggande arbetsmiljöarbete samt kunskaper för att kunna agera snabbt vid tecken på psykisk ohälsa.

4) Det förebyggande arbetet kräver en kartläggning och analys av den psykosociala arbetsmiljön, stress och psykisk hälsa i verksamheten.

5) Kartläggningen ska även innehålla utveckling av en åtgärdsplan som skapas tillsammans med den anställda, samt uppföljning av handlingsplanen.

Källa: Lydia Kwak

Studie om förbättrad arbetsmiljö i skolan

Studien om förbättrad arbetsmiljö i skolan leds av Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet, och har pågått mellan 2017 och 2019. Slutrapporten ska lämnas till AFA Försäkring i april 2020 och presenteras på slutkonferens i början av juni 2020.

Här kan du läsa en del om studien, publicerad i tidskriften BMC Public Health.

En annan del av forskningstudiens resultat har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.