Så kan forskare som flyr få stöd

I mitten av mars hade nästan tre miljoner människor flytt från Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet. Forskare som flyr kan ansöka om en placering vid lärosäten i hela världen via organisationen Scholars at Risk, SAR.

Hittills har organisationen globalt bara fått in ett trettiotal ansökningar från ukrainska forskare. En förklaring till det låga antalet är sannolikt den relativt långsamma SAR-processen – i regel tar det som minst fyra till sex månader från ansökan till eventuell placering.

– Vi vet däremot att forskare i Sverige och övriga Europa får väldigt många förfrågningar av kollegor i Ukraina, ofta från personer de redan samarbetar med, säger Karolina Catoni, samordnare för SAR Sverige.

Att ukrainska forskare ser sig om efter snabbare alternativ via kollegor i andra länder är ett utmärkt första steg, enligt Karolina Catoni, men menar att de ändå bör kontakta SAR för att bli registrerade i deras databas så fort som möjligt.

Sannolikt lär mottagandet till stor del ske utanför eller i gränslandet till de vanliga SAR-processerna eftersom EU för första gången har aktiverat massflyktsdirektivet. Det innebär att personer som flyr från Ukraina erbjuds ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd inom unionens medlemsländer.

Att anställa forskare under en längre period är dyrt för lärosätena. Men sedan kriget bröt ut har SAR Sverige mött en stark vilja att bidra, både hos lärosäten som redan är medlemmar och vill göra mer, och från lärosäten som ännu inte är medlemmar.

– Just nu försöker vi fånga upp alla olika initiativ. Vi för en dialog med Sveriges universitets- och högskoleförbund och ett antal finansiärer för att se hur vi på nationell nivå kan hjälpa lärosäten i mottagandet av riskutsatta forskare, säger Karolina Catoni.

Två exempel på ekonomiskt stöd är Kungliga vetenskapsakademien som har utlyst stipendier för ukrainska forskare och KK-stiftelsen som stödjer ukrainska forskare med 50 miljoner där högskolor och universitet är välkomna att söka finansiering för forskare inom alla områden. Ett annat är Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, som avsatt 30 miljoner kronor i stöd. Pengarna kan sökas av forskare inom naturvetenskap, medicin och teknik som kommer till Sverige under år 2022 och anställs vid ett svenskt lärosäte.

– Det är fantastiskt! Alla initiativ är extremt välkomna. Vi vet även att Riksbankens jubileumsfond har uttryckt intresse av att utöka sitt bidrag till SAR Sverige, och att Vetenskapsrådet överväger att bidra.

På sikt vill SAR Sverige hitta nya lösningar för att hjälpa forskare snabbare än vad de kan idag, säger Karolina Catoni.

Riskutsatta ryska och belarusiska forskare kan också vända sig till SAR Sverige, säger Karolina Catoni – trots att Sveriges regering har beslutat att alla kontakter med statliga vetenskapliga institut i Ryssland och Belarus ska läggas på is.

Att ryska forskare är riskutsatta är inte alls osannolikt i det rådande läget. Samma dag som Ryssland inledde invasionen skrev tusentals ryska forskare och vetenskapsjournalister under ett upprop i protest mot kriget, publicerat av den ryska vetenskapstidskriften Troitsky Variant.

F&F har låtit översätta uppropet till svenska och det kan läsas här på fof.se, men originalpubliceringen har plockats ned. Anledningen är den ryska lag som klubbades igenom den 4 mars och inskränker yttrandefriheten i landet ännu mer än tidigare. Bland annat är det förbjudet att kalla kriget för just ett krig och den som bryter mot lagen riskerar upp till femton års fängelse, varför ryska forskare nu förbereder sig för repressalier.