Tidig vår trots kyla

Under Valborgshelgen 30 april–1 maj kunde allmänheten rapportera in hur långt våren kommit i olika delar av landet. Rapporterna hjälper forskarna att se hur klimatförändringar påverkar vårens ankomst över tid. Årets Vårkoll visar att vårtecknen nått ungefär lika långt som tidigare Vårkollar i modern tid. 

– Vi har forskningsresultat som visar att lövsprickningen hos björk och blomningen hos vårblommande arter tidigarelagts ett par veckor sedan 1873. Vi vet att olika arter kommer att påverkas på olika sätt av klimatförändringen, vilket innebär att många fler svenskar än tidigare numera kan njuta av vårblommorna kring Valborgshelgen, säger Ola Langvall, som är forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket, i ett pressmeddelande.

Trots att våren har anlänt i delar av landet ligger snön fortfarande kvar på många håll. Även i fjol var våren förhållandevis kall.

– I år är det en sen vår här, trots att det precis satts globalt värmerekord. Medeltemperaturen globalt för de senaste tolv månaderna är den högsta som har uppmätts – mer än 1,5 grader högre än under förindustriell tid, säger Per Bengtson, projektledare vid Sveriges lantbruksuniversitets centrum för naturvägledning.

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och forskare samarbetar. I år har antalet rapporter ökat med nästan 100 procent från föregående år.

Per Bengtson tipsar om att man kan hålla lite extra utkik efter sälg. Den ingår i Vårkollen tillsammans med blomning av tussilago, blåsippa, vitsippa, hägg samt björkens lövsprickning.

– Sälgen är förbisedd och missförstådd – och så viktig som första näringskälla för en del av vårens pollinatörer, exempelvis för alla hungriga humledrottningar som vaknar nu. Den är viktig att lära sig, rapportera och värna, säger Per Bengtson.

Texten är senast uppdaterad 2 maj klockan 16:00.