Våra levnadsvanor påverkar risken för många av de sjukdomar som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige i dag. Största delen av kroniska sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer hänger samman med påverkbara, livsstilsrelaterade riskfaktorer.

Minst 80 procent av all hjärt- och kärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes samt upp till vartannat cancerfall går att undvika. För tidig död kan delvis motverkas genom att på ett effektivt sätt förändra riskbeteenden: stillasittande, ohälsosam kost, tobak och för mycket alkohol. Även ofrivillig ensamhet kan leda till både fysisk- och psykisk ohälsa.

Förebyggande hälsoarbete är en investering för god och jämlik vård i framtiden. Att genomföra kloka preventiva satsningar minskar mänskligt lidande, förbättrar livskvalitén, ökar livslängden och frigör resurser för mer och bättre vård.

Det är de positiva effekterna på hjärtat och blodkärlen som oftast tillskrivs bastubad. Bastubadet kan beskrivas som ”gymnastik för kärlen”. Många av de biologiska effekterna av värme liknar dem vi ser vid fysisk aktivitet. Ett bastubads effekt på kroppen kan jämföras med en normal eller högintensiv promenad. I bastuvärmen ökar kroppstemperaturen 1–2 grader Celsius och hudtemperaturen upp till 10 grader, vilket i sin tur drar i gång ett antal reaktioner i kroppen.

Svettning är den tydligaste och hjärtklappning är en annan uppenbar effekt. Men det är också många andra mindre märkbara reaktioner i kroppen som drar i gång. Bland de viktigaste är påverkan på blodcirkulationen, hormonsystemet och immunförsvaret.

Studier visar att regelbundet bastubadande kan minska risken för död i hjärt-kärlsjukdomar med upp till 50 procent. Detta är en anmärkningsvärd siffra som vi inte kan ignorera. Dessutom har forskning visat att bastubad kan sänka blodtrycket och blodfetterna samt ha en antiinflammatorisk effekt, och till och med minska risken för demens och stroke.

En nyligen genomförd studie från Luleå tekniska universitet bekräftar dessa fynd och lägger till ytterligare positiva effekter. Studien visar att personer som bastar regelbundet rapporterar bättre fysisk och mental hälsa, högre energinivåer och minskad förekomst av högt blodtryck. De upplever även mindre fysisk smärta, bättre sömnkvalitet och är lyckligare.

Men fördelarna med bastubad sträcker sig bortom den fysiska hälsan. Forskning tyder på att bastubad kan ha betydande positiva effekter på vår mentala hälsa. Bastubadare rapporterar lägre nivåer av stress, ångest och depression. Detta beror sannolikt på gemenskapen i bastun, men även avslappning och njutning av ett bastubad samt även på att olika hormoner som serotonin, dopamin och oxytocin frigörs när kroppen utsätts för värmen.

Bastubad kan beskrivas som en form av ”varm mindfulness”, vilket antyder dess potential som ett verktyg för mental avkoppling och stresshantering. I en värld där psykisk ohälsa blir allt vanligare, kan bastubad kanske erbjuda en enkel och tillgänglig metod för att förbättra vårt psykiska välbefinnande.

Ett av de starkaste argumenten för att införa bastubad på recept är dess potential som en kostnadseffektiv metod för förebyggande hälsovård. Jämfört med dyra mediciner och komplicerade utredningar och behandlingar, erbjuder bastubad en enkel och relativt billig metod för att förbättra folkhälsan.

Genom att minska risken för vanliga folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och demens, kan regelbundet bastubadande potentiellt leda till betydande besparingar för sjukvården på lång sikt. Dessutom kan det minska antalet sjukskrivningar och öka produktiviteten i samhället.

En annan fördel med att införa bastubad på recept är att det är en metod som är djupt förankrad i vår nordiska kultur. Bastubad har varit en del av vår tradition i tusentals år, och kallades en gång i tiden för ”den fattiges apotek”. Tidigt användes bastubadet för förbättrad hygien och minskad smittspridning. Idag används bastun mest för ökat välbefinnande. Genom att återinföra denna tradition i vår moderna hälsovård, kan vi dra nytta av en metod som redan är välkänd och accepterad i vår kultur.

Genom att göra bastubad tillgängligt på recept kan vi säkerställa att dess hälsofördelar når alla delar av befolkningen, oavsett ekonomisk situation. Detta är särskilt viktigt eftersom hälsoklyftor ofta följer socioekonomiskt status. Att erbjuda bastubad på recept kan vara ett steg mot att minska dessa klyftor och förbättra folkhälsan på ett mer jämlikt sätt.

Naturligtvis finns det utmaningar med att införa bastubad på recept. En av dessa är tillgången till bastufaciliteter. För att göra bastubad tillgängligt för alla skulle det krävas investeringar i offentliga bastufaciliteter eller samarbeten med privata aktörer.

En annan utmaning är att säkerställa säkerheten för alla som bastar. Det är viktigt att bastubad sker under kontrollerade former och att personer med vissa hälsotillstånd får rätt rådgivning. Detta kan hanteras genom att utbilda vårdpersonal i förskrivning av bastubad och genom att utveckla tydliga riktlinjer för säkert bastubadande.

Sammanfattningsvis erbjuder bastubad en unik möjlighet att förbättra folkhälsan på ett enkelt, kostnadseffektivt och kulturellt förankrat sätt. De vetenskapliga bevisen för dess hälsofördelar är övertygande, och potentialen för att minska sjukvårdskostnader och förbättra livskvaliteten för miljontals människor är enorm.

Jag uppmanar därför beslutsfattare, läkare och hälsovårdsmyndigheter att ta detta förslag på allvar. Låt oss införa bastubad på recept som en del av vår nationella hälsostrategi. Låt oss investera i folkhälsan på ett sätt som är både effektivt och innovativt.