Annons

På plattan växer Staphylococcus aureus, den gula stafylokocken. Här syns att antibiotika (A, B och C) har hindrat den att växa (genomskinliga områden). B och C är lite mer effektiva än A och kombinationen av B och C är den som fungerar bäst.

Bild: 
Nikolaos Fatsis-Kavalopoulos

Snabbtest visar bästa antibiotika-kombinationen

Uppsalaforskare har tagit fram ett test som på ett dygn visar hur effektiva antibiotika är att tillsammans bekämpa en bakterie. Det kan ge bättre behandling vid svåra infektioner, till exempel när bakterier bildat biofilm på hjärtklaffar.

Annons

Publicerad:

2020-09-30

Tiden då en bakterie alltid kunde bemästras med ett antibiotikum är sedan länge förbi. I dag har många bakterier utvecklat motståndskraft, resistens, mot ett eller flera antibiotika, något som Forskning & Framsteg tidigare har skrivit långa artiklar om, exempelvis här och här. Det innebär att läkare allt oftare behöver använda en kombination av antibiotika för att få bukt med infektionen.

– Det gäller vid exempelvis tuberkulos, malaria och hiv, men även vid infektioner i exempelvis hjärtklaffar, eller andra reservdelar, som knä-eller höftproteser. Där kan bakterier bilda biofilm som är svår att komma åt, säger Dan Andersson, professor vid Institutionen för biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, samt föreståndare för Uppsala Antibiotic Center.

Vilka kombinationer som fungerar avslöjas snabbt

I studien som publiceras i PLos Biology presenterar hans forskargrupp två viktiga resultat. Det ena är att de generaliseringar som man hittills har utgått ifrån för att kombinera antibiotika vid olika infektioner inte alls gäller.

– Detta har vi haft på känn, men vi visar att olika isolat av exempelvis E. coli-bakterier inte alls reagerar på samma sätt, säger Dan Andersson.

De testade bakterier från patienter med urinvägsinfektion. Det gick då att se att den rekommenderade kombinationen kunde ge en förstärkt effekt, en synergieffekt, så som önskat. Men i andra fall motverkade kombinationen av antibiotika varandra, så kallad antagonism. 

Men enligt Dan Andersson var det viktigaste resultatet det nya snabbtest som gruppen har tagit fram, i form av en agarplatta med ingjuten antibiotika, se ovan.

Det visade sig fungera väl så bra som dagens omständliga metod, kallad checker board, engelska för schackbräde.  Då späds två antibiotika gradvis och pipetteras sedan ihop i olika kombinationer i en multi-hålsplatta. I plattans brunnar tillsätts sedan den bakterie som ska testas och man får efter ett dygn se i vilka brunnar som bakterien inte har kunnat växa. 

– De testen kan bara prova kombinationen av två antibiotika per platta, medan vårt test kan prova ut kombinationen av tre antibiotika parvis och även kombinationen av alla tre. Det går att göra på ett dygn och till en tiondel av kostnaden och arbetet, säger han.

Ska provas på kliniskt laboratorium 

Genom att fotografera plattan går det att få fram ett mönster som avslöjar vilka kombinationer som kan rå på den aktuella bakterien. 

Här syns hur kombinationer av olika antibiotika samverkar och påverkar tillväxt av bakterien Pseudomonas aeruginosa. Denna kan bilda biofilm på exempelvis proteser. De grå områdena är bakterier som växer och de vita regionerna är zoner där antibiotika har stoppat bakteriernas tillväxt. De tre svarta halvmånarna är reservoarer på agarplattan där tre olika antibiotika tillsatts.

Bild: 
Roderich Römhild

– Det blir som ett komplext landskap som snabbt ger mycket information både vad gäller vilka kombinationen som fungerar och vid vilka koncentrationer. Det är väldigt elegant i sin enkelhet och grundidén kommer från Nikos Fatsis-Kavalopoulos som är postdoc i min grupp, säger han.

Att de utgår just från en agarplatta beror på att dessa i dag används för att odla patienters bakterier. Nu har de precis inlett samarbete med ett kliniskt laboratorium i Uppsala. Ihop med en specialist inom klinisk mikrobiologi ska de undersöka hur plattan fungerar i den kliniska vardagen. Plattorna levereras då med tre ingjutna antibiotika och så får laboratoriet själv gjuta ett tunt lager av vanlig agar ovanpå.

– Fördelen är att den processen redan är automatiserad på kliniska lab, så vi hoppas att metoden ska kunna fungera smidigt, säger Dan Andersson.

Forskarna har ansökt om patent för snabb-plattan.

– Vi vill att detta ska bli en kommersiell produkt och då behöver ett företag ta hand om vidareutvecklingen. Jag ser för mig att man då kan testa en patients bakterie och prova ut den kombination av antibiotika som faktiskt fungerar, det som kallas precisionsmedicin, säger Dan Andersson.  

Testar kombinationer av antibiotika

Det nya snabbtestet  i form av en agarplatta med ingjuten antibiotika har tagits fram av Dan Andersson, professor vid Institutionen för biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, samt föreståndare för Uppsala Antibiotic Center, och hans forskargrupp.

Dan Andersson.

Bild: 
Christina Atterby

 

När medicinen inte botar

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett allvarligt och växande hot mot både människors och djurs hälsa.

2020-03-05

Nyupptäckt gen hotar antibiotika

Forskare i Göteborg analyserade slam från en flod i Indien – och hittade en tidigare okänd gen som gör bakterier resi

2020-03-30

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.