Snus ökar risken att dö – men varför är oklart

Att gå runt med en prilla under läppen har blivit allt vanligare i Sverige. Förra året snusade 23 procent av männen och 6 procent av kvinnorna. Men vilka hälsoriskerna är finns det inte särskilt mycket forskning om.

– Vi vet inte om snus är farligt, eller hur farligt. Med tanke på att det blir mer och mer populärt – även internationellt – är det viktig att ta reda på, säger Marja Lisa Byhamre, forskare vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

När man stoppar in en snus tar sig nikotinet snabbt ut i blodet, vilket får hjärtat att pumpa snabbare och blodtrycket att öka.

– De som snusar gör det ofta under en stor del av dygnet, så de går runt med förhöjd puls och förhöjt blodtryck, säger Marja Lisa Byhamre.

I en avhandling visar hon nu de ökade riskerna för snusare att dö i förtid. En av delstudierna visar att risken för död hos snusare är 28 procent högre, oavsett dödsorsak.

Risken att dö i en cancersjukdom är något högre bland snusare, men Lisa Byhamre menar att fler studier behövs för att ta reda på vilka cancersjukdomar det handlar om. Även död i yttre orsaker så som trafikolyckor, självmord, förgiftningar och drunkningar är lite vanligare i gruppen snusare än icke-snusare.

– Det skulle kunna hänga ihop med ett risktagande beteende och med psykisk ohälsa, säger Marja Lisa Byhamre.

Risken att avlida tidigare än icke-snusare i just hjärt-kärlsjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i Sverige, var 27 procent högre i en av Marja Lisa Byhamres studier där 169 000 individer ingick. I en annan och mindre studie som också ingår i hennes avhandling var risken 45 procent högre bland snusarna än bland icke-snusarna.

Hon har inte kunnat se att det skulle bero på de vanliga riskfaktorerna för hjärtinfarkt och stroke – som övervikt, högt blodtryck, typ 2-diabetes eller förhöjda blodfetter. Andra studier har dock tidigare visat att typ 2-diabetes är vanligare bland snusare.

– Jag kan inte med mina studier komma fram till att de traditionella riskfaktorerna är vanligare bland snusare, men det betyder inte att det inte finns några, säger hon.

Däremot såg hon att snusare har lägre inflammationsgrad jämfört med andra, vilket borde fungera skyddande. De snusande männen hade dock, enligt hennes studier, lägre D-vitaminnivåer och högre testosteronnivåer än andra män.

– Det är inte helt känt hur lätt ökade testosteronnivåer påverkar hälsan, men det kan vara negativt. När det gäller D-vitamin har man i flera studier sett att lägre nivåer medför ökad risk för sjukdom och död, men också här finns en osäkerhet.

Om låga D-vitaminnivåer ger ökad risk också för kvinnliga snusare att dö i förtid kan Marja Lisa Byhamre inte säga då för få kvinnor ingick i studien. Men resultaten tyder på att samma sak också gäller kvinnor.

Snusning är vanligare bland män, bland personer som bor på landsbygden och bland personer som har lägre utbildning och lägre inkomst. Alla dessa faktorer innebär en högre risk för att råka ut för sjukdom och död tidigare i livet än andra.
– Det är viktigt att vi tar hänsyn till det i analyserna. Om man inte gör det så mäter man snarare effekten av att vara snusare än av att snusa, säger hon.

Marja Lisa Byhamre såg dock att risken att dö i förtid syns både hos snusare med låg och hög socioekonomisk status.

– Det innebär att det sannolikt är snuset i sig som ger den ökade risken, säger hon.