Sömnbrist gör möss sugna på kokain

Hela studien kretsade kring experiment utförda i en stor bur, med tre sammankopplade mindre burar inuti. I en av dem fick mössen injektioner med kokain, i en annan fick de saltlösning. I mitten en bur där mössen inte fick några injektioner alls.

I ungefär en vecka gavs mössen injektioner varje dag – varannan med kokain, varannan med saltlösning. I samband med injektionen fick de röra sig fritt i respektive bur i cirka 30 minuter, med burdörren stängd. Målet var att mössen skulle associera kokainet eller saltlösningen med den plats där injektionerna gavs.

Mössen var uppdelade i två grupper med en enda skillnad. Den ena nekades fyra timmars sömn precis innan injektionerna med kokain – den andra innan saltlösningen. Mössen hölls vakna med hjälp av ett långsamt snurrande löpband.

I sluttestet placerades mössen i mittenburen med öppna dörrar åt båda håll. Under 20 minuter analyserade forskarna vilken av de två tomma sidoburarna mössen spenderade mest tid i.

De flesta möss föredrog buren där de lärt sig att det vankades kokain – inte helt oväntat med tanke på att det är en beroendeframkallande substans. Men preferensen var betydligt starkare hos de som nekats sömn strax innan kokaininjektionerna under inlärningsperioden.

Signalsubstans är förklaringen

Förklaringen tros ligga i signalsubstansen orexin, som är viktig för belöningssystemet och sömnreglering. Tidigare studier har visat att en låg aktivitet i orexinsystemet är kopplat till narkolepsi (typ 1), medan en hög aktivitet istället är kopplat till sömnbrist – och även syns hos personer med ett opiatberoende.

Hypotesen är att höga nivåer av orexin bidrar till att vidmakthålla ett beroende, och att sömnbrist i sig kan öka risken för att bli drogberoende.

Resultaten i den nya studien stödjer detta. I en extra delstudie genomförde forskarna samma experiment med andra möss, med en skillnad – varje gång mössen nekats sömn injicerades de med SB 334867, en orexinantagonist. Det är ett ämne som blockerar en av hjärnans receptorer för orexin och minskar signalsubstansens effekt.

Sluttestet för denna grupp visade att orexinantagonisten dämpade mössens sug efter droger och gjorde dem betydligt mindre intresserade av kokainburen. Forskarna tolkar resultaten som att höga nivåer av orexin även stärker belöningseffekten av kokainet. 

Vill utveckla nya behandlingar

I framtiden hoppas de att fynden ska leda till nya behandlingar där en orexinantagonist kan underlätta för personer att bryta sitt drogberoende.

Men än är det långt kvar. För det första handlar studien om möss, inte människor. Vidare krävs fler studier innan resultaten kan generaliseras till andra droger än centralstimulerande som kokain och amfetamin. Forskarna vet heller inte om förändringen i sug håller i sig – och i sådana fall hur länge.

Studien är publicerad i tidskriften eNeuro.