Annons

Hittills har ingen enskild institution drabbats av ett markant försämrat förtroende under pandemin. Det kan bero på att krisen saknar en tydlig syndabock, menar forskarna bakom SOM-undersökningen.

Bild: 
Getty images

Svenskar litar på samhället – även under pandemin

Efter ett halvår med pandemin hade det svenska folket fått ett ökat förtroende för de flesta samhällsinstitutioner. Det visar den årliga SOM-undersökningen, där data samlades in under hösten år 2020.

Annons

Publicerad:

2021-04-09

Tillit till staten, myndigheter och andra människor är ett sorts ”smörjmedel” som underlättar för samhället att fungera. Ett exempel är att vi blir mer benägna att betala skatt om vi litar på att andra inte myglar för att själva slippa undan.

Sverige är generellt sett ett ”höglitarland” och det har vi fortsatt med under coronapandemin, enligt den senaste SOM-undersökningen som genomfördes från den 7 september till den 21 december 2020 och mäter svenskarnas inställning till en rad samhällsfrågor.

Undersökningen visar att förtroendet för alla samhällsinstitutioner var lika starkt, eller starkare, som vid mättillfället år 2019. Särskilt gäller det sjukvården, grundskolorna, Folkhälsomyndigheten samt riksdag och regering – och i lägre utsträckning även journalister, polisen och försvaret.

Ulrika Andersson, SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Bild: 
Johan Wingborg

– Generellt har de flesta en känsla av att samhället ändå fungerar trots pandemin. Att enstaka samhällsinstitutioner har fått ett kraftigt stärkt förtroende kan ha färgat av sig på andra aktörer och förklara varför vi ser så många med en positiv trend, säger Ulrika Andersson som är docent i journalistik, medier och kommunikation och biträdande föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Skiljer sig från andra kriser

Att ingen aktör har fått en ”förtroendesmäll” kan bero på att pandemin helt enkelt saknar en enskild syndabock, säger Ulrika Andersson.

– Under den ekonomiska krisen i Sverige på 1990-talet såg vi till exempel att förtroendet för bankerna störtdök. Men under pandemin har ingen tydligt pekats ut – än. Kanske kommer det senare, och troligtvis hänger det på hur Sverige faller ut jämfört med andra länder.

Undersökningen visar även att förtroendet varierar med partitillhörighet: högre hos de på vänsterkanten, lägre på högerkanten. Men klyftorna har samma proportioner som vid mättillfället år 2019, och pandemin har alltså inte drivit på en ökad politisering av samhällsförtroendet.

Trots vissa inbördes skillnader har i stort sett alla svenskar fått ett ökat förtroende för riksdag och regering, oavsett partitillhörighet.

Bild: 
SOM-institutet

En begränsning med undersökningen är att de flesta svar inhämtades strax innan coronapandemins andra våg.

– Vi ser dock inga signifikanta skillnader bland de svar som kom in mitt under den andra vågen. Det finns även privata opinionsinstitut som gör löpande mätningar av samhällsförtroende, och de pekar på att nivåerna har varit stabila över vintern, säger Ulrika Andersson.

Bottenbetyg för den enskilde medborgaren

Ett resultat som sticker ut är att förtroendet för den enskilde medborgarens hantering av pandemin ligger i botten – långt efter Folkhälsomyndigheten (som toppar listan) samt kommunerna, näringslivet och till och med EU.

– Särskilt var det 16 till 29-åringar som kände ett lågt förtroende, vilket var förvånande. Oftast är de största variationerna kopplade till politisk inriktning, inte ålder, säger Ulrika Andersson.

I ett kommande projekt ska SOM-institutet undersöka hur väl personer i olika åldrar faktiskt har följt restriktionerna, och om det kan hänga ihop med skillnaden i förtroende hos unga respektive gamla. Resultaten publiceras sommaren år 2021.

SOM-undersökningen 2020

SOM-undersökningen genomförs årligen av forskare vid Göteborgs universitet.

Sammanlagt tillfrågades 22 500 personer om att delta i undersökningen. Svarsfrekvensen var omkring 50 procent.

Urvalet är representativt, vilket innebär att resultaten kan generaliseras till svenska folket i stort.

Resultaten ska bearbetas och publiceras i forskarantologin Ingen anledning till oro (?) som kommer ut i juni 2021.

På SVT Play går det att se delar av seminariet där resultaten presenterades.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.