På Valborg, den 30 april, ställs den svenska journalisten Joakim Medin inför rätta i den turkiska huvudstaden Ankara. Han står åtalad för att ha förolämpat Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, ett brott som kan ge tre års fängelse.

Utöver detta har Joakim Medin även åtalats för terrorbrott, vilket kan ge upp till nio års fängelse. När den rättegången inleds är ännu oklart. 

Det var den 27:e mars 2025 som Joakim Medin greps på flygplatsen i Istanbul. Han var på väg in i landet för att bevaka protesterna mot president Recep Tayyip Erdogan, på uppdrag av tidningen Dagens ETC.

Protesterna inleddes den 19 mars efter att Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoglu greps av polis. Han hade då meddelat att han skulle ställa upp i presidentvalet 2028 för det socialdemokratiska partiet CHP, och med starkt stöd i opinionen utgjorde han ett växande hot mot president Erdogan.

Gripandet ledde till landsomfattande protester och upp emot 2 000 personer greps under de följande veckorna. En brittisk journalist utvisades, och även flera turkiska journalister frihetsberövades. Men Paul Levin som är chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, tror inte att gripandet av Joakim Medin nödvändigtvis faller i samma kategori.

– Turkiet griper och åtalar många journalister, bland annat för att man har en väldigt expansiv terrorlagstiftning. Saker som i många andra länder inte skulle beskrivas som terror faller under deras terrorlagstiftning.

Joakim Medin har i sin journalistgärning fokuserat på kurdfrågan, besökt norra Syrien och Irak, intervjuat kurdisk milis – som är terrorstämplad i Turkiet – och intervjuat PKK, som även är terrorstämplad i bland annat Sverige.

– Han kan därför ha fallit offer för en generellt hårdare linje mot journalister, men det skulle även kunna handla om att han funnits på en lista på grund av sin rapportering i kurdfrågan, säger Paul Levin.

Enligt Paul Levin finns säkerligen andra internationella journalister på liknande listor och skulle därmed också kunna gripas om de reste till Turkiet. 

– Jag tror att det vi i Sverige kan se som en journalist- och författargärning, i turkisk domstol skulle kunna läggas fram som bevis för terrorkopplingar. 

Samtidigt ser Paul Levin positivt på att rättegången kommer i gång så pass snabbt som den nu tycks göra, även om han är tydlig med att det mest positiva naturligtvis skulle vara om Joakim Medin frikändes och fick åka hem direkt.

Paul Levin hoppas på ett scenario med en hyfsat snabb rättegång där dom eller inte fastslås och att Joakim Medin sedan utvisas. Ett scenario med ett långt fängelsestraff som sedan ska avtjänas i Turkiet tror han skulle kunna ställa till problem för Erdogan internationellt.

– Erdogan känner sig nog ganska trygg i förvissningen att med Trump-administrationens fjärmande från Europa har Turkiets aktie stärkts, att de europeiska Nato-länderna inte vill alienera Turkiet och att Sverige är ett relativt litet land.

Därmed tänker han nog inte att detta med Joakim Medin är en så pass stor diplomatisk fråga, menar Paul Levin.

– Men om rättegången blir utdragen, upplevs som orättvis och politiserad, eller att Joakim Medin fängslas kan det förändras. 

Erdogans stora utmaning är oppositionens allt starkare popularitet i spåren av en utdragen ekonomisk kris. När Forskning & Framsteg intervjuade Paul Levin efter presidentvalet 2023 – då Erdogan valts för en tredje mandatperiod – hängde ekonomin som ett ok på presidentens axlar.

För att vinna valet 2023 drev han en populistiskt expansiv ekonomisk politik som han sedan tvingats lämna. De senaste två åren har han fört en mer konservativ politik med räntehöjningar och åtstramningar, vilket oppositionen har utnyttjat.

– Turkiets ekonomi är dålig och oppositionen gjorde bra ifrån sig i lokalvalen. Erdogan tycks därför ha fattat ett beslut utifrån att han inte kan vinna ett kommande presidentval, vilket lett till det dramatiska beslutet att fängsla sin huvudmotståndare, Ekrem Imamoglu.

Paul Levin beskriver Turkiet som en auktoritär stat med delvis fria – men inte rättvisa – val. Genom att gripa och fängsla Imamoglu har Erdogan fört Turkiet närmare en situation som påminner mer om den i Ryssland, menar Paul Levin.

– Men vi är inte där än. Oppositionen tror fortfarande på seger i ett framtida presidentval. Man demonstrerar varje vecka runt om i landet, drar till sig fler konservativa väljaregrupper och samlar namnunderskrifter för att kräva nyval före 2028.

För att kunna ställa upp i presidentvalet 2028 skulle Erdogan behöva ändra grundlagen, något han redan lyckats med 2017. Han har sedan framfört behovet av att skriva om grundlagen med motiveringen att den nuvarande är för gammal.

För att kunna genomföra detta behöver han fler röster, framför allt från kurderna och därför har Erdogan också bland annat öppnat för fredsförhandlingar med den kurdiska gerillagruppen PKK. Att han sedan valt att gripa Imamoglu nu tror Paul Levin beror på att Erdogan hoppas att oppositionen och väljarna inte har tålamod att hålla igång protesterna i tre år.

– Han tycks resonera som att det är lika bra att riva av plåstret och ta protesterna nu, för att sedan hoppas att om tre år få de röster som krävs för att vinna en fjärde mandatperiod. 

Efter att den här artikeln publicerades har uppgifter om ytterligare ett åtal mot Joakim Medin kommit, samt nya uppgifter om maxstraff. Utöver anklagelser om förolämpning av presidenten (max 4 år och 8 månaders fängelse) och medlemskap i väpnad terrororganisation (max 15 år), åtalas han även för spridning av terroristpropaganda (max 7 år och 6 månader).

Under onsdagens rättegång fick Joakim Medin en villkorlig dom på 11 månader och 7 dagars fängelse för förolämpning av presidenten. Tidpunkt för rättegång för de två terroråtalen har ännu inte annonserats.

Artikeln uppdaterades senast 30 april 2025.