Annons

Sverige ska bli världsledande på paleogenetik

Ett tvärvetenskapligt center för kartläggning av förhistoriska genom har invigts i Stockholm. Ambitionen är att bli världsledande på området.

Annons

Publicerad:

2020-03-03

Centrum för paleogenetik är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Målet är att samla högprofilerade forskare inom arkeologi, biologi, geologi och andra vetenskapliga discipliner som forskar kring förhistoriska genom.

– Vi hoppas kunna skapa en fantastisk forskarmiljö med nyfikna och hungriga forskare som vill göra kreativa saker på det här fältet. Det var min drivkraft när jag var med och drog igång detta, säger Anders Götherström, professor i molekylärarkeologi vid Stockholms universitet, som bland mycket annat funnit genetiska belägg för hur jägare och bönder kommit till Norden i olika vågor.

Centrum för paleogenetik finns på Stockholms universitet

Hans forskargrupp är den första på plats, jämte den grupp som leds av kollegan Love Dalén, professor i evolutionär genetik. De forskar om utdöda djurarters evolution och utdöende, bland annat utifrån fynd i den sibiriska permafrosten.

Centret, som invigdes den 14 februari, har sina lokaler i Arrheniushusen vid Stockholms universitet och har plats för ytterligare ett par forskargrupper.

Kartlägga förhistorisk mikrobiell dna

Anders Götherström har varit en av de drivande krafterna bakom Atlasprojektet, där forskare kartlagt förhistoriska Nordbors genom. Han fick nyligen anslag för att kartlägga förhistorisk mikrobiell dna. Det blir huvudprojektet under tio år för hans forskargrupp.

– Vi använder samma teknik och kan gå tillbaka till samma data som vi analyserade i Atlasprojektet. Vi har bara använt 5 procent av materialet och har 95 procent kvar. Men frågorna är helt andra, nu handlar det om hälsa och sjukdomar. Och det är ett ganska outvecklat fält när det gäller förhistorisk dna, säger Anders Götherström.

Parallellt med uppbyggnaden av det nya centret ska han rapportera av de sista studierna från Atlasprojektet, som läggs ned till årsskiftet, och projektet Ancient genomes, som omfattar hela Eurasien och lever kvar ett år ytterligare.

Fynd från sibiriska permafrosten

Kollegan Love Dalén publicerade nyligen en studie om fyndet av en 46.000 år gammal berglärka som hittades i permafrosten i Sibirien. Han var också med och analyserade dna från en 18.000 år gammal valp som hittats i smältande permafrost, men utan att kunna avgöra om det var en hund eller varg.

46 000 år gammal berglärka

Den 46.000 år gamla berglärkan hittades i permafrosten i Sibirien.

Bild: 
Love Dalén

De båda kollegornas forskargrupper använder samma teknik, det är bara frågeställningarna som skiftar. Fler som forskar inom liknande områden väntas ansluta. Intresse finns från grupper i andra delar av världen, enligt Anders Götherström.

Han sticker inte under stol med att ambitionen är att vara världsledande.

– Ifall vi inte trodde att det kunde bli något skulle vi inte flyttat hit. Vi har ett av världens största labb för analys av förhistorisk dna och är ganska högpresterande. Får vi in minst en grupp till är det ganska bra.

Love Dalén

Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet, leder en av forskargrupperna vid det nystartade Centrum för paleogenetik.

Bild: 
Pete Allibone

Anders Götherström

Anders Götherström, professor i molekylärarkeologi vid Stockholms universitet, har varit med och startat Centrum för paleogenetik. Han leder också en av forskargrupperna vid centret.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.