Ekonomipristagaren Claudia Goldin krossade glastak

Som den första kvinnliga forskaren på Harvards ekonomiinstitution år 1989 började Claudia Goldin genast att ifrågasätta gamla sanningar. Länge trodde man att industrialiseringen var det stora genombrottet för yrkesarbetande kvinnor. Hon slog fast att den allmänna bilden var helt fel.

I historiska folkräkningar från 1700- och 1800-talen noterade Claudia Goldin att kvinnligt arbete var kraftigt underrapporterat. Gifta kvinnor registrerades oftast bara som ”fru”, men med hjälp av kompletterande datakällor såg hon att kvinnorna i fråga faktiskt arbetade och inte bara utförde vanliga hushållssysslor. En del arbetade från hemmet med textil­framställning eller mejerihantering och en del var verksamma inom jordbruket och andra familjeföretag. När hon korrigerade siffrorna var syssel­sättningsgraden för gifta kvinnor nästan tre gånger så hög som den som hade registrerats i den amerikanska folkräkningen.

Stick i stäv med den gängse bilden kunde Claudia Goldin också slå fast att industrialiseringen inte blev det där stora genombrottet för kvinnligt arbete. I stället var det faktiskt precis tvärtom. Trots att många ogifta kvinnor tog arbete i tillverkningsindustrin minskade den totala mängden kvinnliga yrkesarbetare med industrialiseringen, eftersom det blev svårare för gifta kvinnor att arbeta från hemmet och att kombinera arbete med familj.

Claudia Goldin, numera ekonomisk historiker och professor vid Harvard university, tilldelas Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ”för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall”. När hon blev uppringd av akademien hade hon inte ätit frukost ännu.

– Klockan var fem på morgonen hos henne, men hon kändes cool och självsäker. Det här är ett väldigt roligt pris att få dela ut, säger Kerstin Enflo, ledamot av ekonomipriskommittén, och professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet till Forskning & Framsteg.

Claudia Goldin är den tredje kvinnan att tilldelas ekonomipriset, och den första som inte delar priset med manliga kollegor. 90 män har fått priset före henne. Fortfarande återstår också ojämlikheter på arbetsmarknaden.

Trots att kvinnor i dag är mer välutbildade än män tjänar de mindre. I en studie konstaterar Claudia Goldin att löneskillnaderna mellan män och kvinnor som nyligen tagit examen är väldigt små, men när kvinnan får sitt första barn ändras det markant. Anställda som är villiga att arbeta hela tiden får oftast de mest välbetalda jobben, men den som har ett föräldra­ansvar tenderar att välja arbetsplatser som är mindre krävande och samtidigt betalar mindre.

 – Genom att se sådana här strukturer går det också att göra något åt dem, säger Kerstin Enflo.

Jakob Molinder är forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Han har använt sig av Claudia Goldins modeller för att studera kvinnors roll på den svenska arbetsmarknaden. Också han har gått igenom historiska källor och korrigerat för underrapporterade siffror.

– Gifta kvinnor var väldigt delaktiga i gårdsekonomin. Det kan man se i hushållsbudgetundersökningar. Jordbrukshustrur deltog till exempel vid skördar och hade hand om alla djuren utom hästarna. Ändå räknades de här kvinnorna som icke-sysselsatta, säger Jakob Molinder.

Innan Claudia Goldins betydelsefulla forskningsresultat trodde man att kvinnornas position på arbetsmarknaden hade formen av en rakt uppåtstigande kurva. Hon kunde dock visa att mönstret från de senaste 200 åren snarare påminde om bokstaven U. Amerikanska kvinnor yrkesarbetade i allra högsta grad i slutet av 1700-talet för att sedan successivt stå tillbaka, och slutligen få sin revansch en bit in på 1900-talet.

Jakob Molinders studie är ännu inte publicerad, men han berättar att han också ser ett tydligt U-mönster.

– Jag blev förvånad över att U-kurvan var så tydlig men när man väl har resultaten känns det samtidigt väldigt logiskt, säger han.

Samtidigt ser han också skillnader mellan länderna. Utvecklingen mot minskningen av jordbruket och expansionen av tjänstesektorn går till exempel cirka 20 år långsammare i Sverige. Andelen sysselsatta kvinnor är också konsekvent högre än i USA. Kanske för att kvinnan haft en starkare position inom jordbruket.

Vid det här laget är Claudia Goldin en välkänd figur inom nationalekonomi och ekonomisk historia. Kerstin Enflo kan inte avslöja hur diskussionerna gått i priskommittén, men hon berättar att hon är nöjd med valet. Hon är övertygad om att det har betydelse för både samhällsutvecklingen och samhällsekonomin att frågorna synliggörs.

– Jag tror att Claudia Goldin är en förebild för många kvinnliga forskare. Det finns en hel generation kvinnor som ser upp till henne. Hon var den första kvinnan att bli professor på Harvard och hon har själv slagit sönder många av de här glastaken som man brukar prata om. Hon är definitivt en förebild för mig också, säger Kerstin Enflo.

Erik Angner, professor i praktisk filosofi och disputerad i nationalekonomi, tycker också att Claudia Goldin är ett utmärkt val. Genom att kombinera enorma datamängder som sträcker sig 200 år tillbaka i tiden med modern statistisk analys framstår mönster som vi annars inte skulle se, menar han.

– Goldins ekonomipris inbjuder till samtal om hur arbetsmarknaden samt utbildnings- och familjepolitiken är utformad. Priset uppmanar oss att fundera ett steg till. Traditionellt har frågan inte fått den uppmärksamhet som den förtjänar, säger Erik Angner.

Claudia Goldin har själv beskrivit sig som ”tredje generationens ekonomipristagare”. Hennes mentor Bob Fogel fick priset före henne och hans mentor, Simon Kuznets, har också tilldelats samma pris. Alla tre har arbetat med ekonomisk historia och jämförande studier, men Claudia Goldin var den första att fokusera på kvinnorna.